# ID: svediakorp-gov474116
# author: Santini (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-02-19
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 504
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande!
Jag skulle vilja understryka hur klokt det har varit att lägga denna debatt dagen efter debatten om BSE, men även att ha kopplat samman dessa tre betänkanden, som i själva verket kompletterar varandra, nästan som tre ringar i samma kedja, en kedja som kommer att leda till viktiga resultat.
Den kommer att leda till nya garantier för konsumenterna och även till nya regler för tillverkarna, trots ett ännu så länge alltför sällsynt engagemang från tredje parts sida, viktig även i det här sammanhanget.
Jag talar om grossister och detaljhandlare som under själva marknadsföringen i själva verket utgör viktiga knutpunkter och som också måste bli medvetna om sitt ansvar, framför allt vad gäller märkningen.
Jag skulle vilja uppehålla mig ett ögonblick vid jordbrukssektorn och de problem som dessa nyheter kan komma att skapa där.
Hittills har, med det gammal systemet för öronmärkning och registrering, mer eller mindre alla jordbrukare - även de minsta - klarat sig bra.
Men man kan inte förneka att de nya reglerna kommer att introducera faktorer som hittills varit tämligen främmande för jordbruken, till att börjat med datorerna, som kräver en annorlunda yrkeskunskap och eventuellt att nya personer anställs inom branschen.
Det är uppenbart att allt detta kommer att resultera i finansiella påfrestningar och nya krav på kunskaper, även om det naturligtvis också kommer att innebära en ökad kompetens.
Jag är med andra ord för innovationer, men innan man skänker en bil till någon bör man ta reda på om vederbörande har körkort, annars kör han eller hon i diket.
Här är mitt förslag: en gradvis genomförd reform, framför allt när det gäller introduktionen av databankerna, vilkas tillförlitlighet kräver att de ständigt uppdateras av ett stort antal producenter.
Jag tycker det verkar rimligt med ett " buffertår " efter den 31 december 1997.
Jag tänker framför allt på de mindre företagen, bergsjordbruken, där alla dessa nyheter - med den begränsade befolkning som finns i de områdena - skulle kunna leda till förskräckelse och förvirring.
När databanken väl är komplett kan man börja fundera på pass, ett verkligen intressant och ambitiöst projekt för att följa nötboskapens förflyttningar, uppväxt, hela djurets liv, fram till det avslutande dokumentet som vi kan ange i märkningen, slutpunkten i ett dokumentationssystem som hela tiden måste vara baserat på klarhet och på uppgifternas fullständighet för att man skall kunna garantera produktens kvalitet, dvs. egenskaper, tydligt ursprung, förädlingsmetoder och eventuella veterinärbesiktningar.
Detta gäller framför allt de förädlade köttprodukterna.
Jag tänker, med viss oro, på de berömda hamburgarna, så älskade av ungdomarna som lyssnar på oss, och för vilka dessa etiketter är viktigare än för resten av de förädlade produkterna, hamburgare för vilka många gånger information om ursprung, innehåll och, framför allt, kvalitet, ännu är en utopi.
