# ID: svediakorp-gov474058
# author: Bangemann (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-02-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 417
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Jag vet att Jackson har rätt - hon har för övrigt alltid rätt.
Och därför frågar hon sig också med all rätt varför vi ännu inte har inlett handlingsplanen för information till konsumenter.
Enligt det direktiv vi antagit borde vi inlett handlingsplanen redan förra året.
Problemet är emellertid - och jag ber verkligen Jackson om förståelse för detta - att det på detta område är fruktansvärt komplicerat att genomföra en sådan här kampanj för information till konsumenter.
För att det skall bli riktigt gjort har vi gett en agentur i uppdrag att med hjälp av en studie visa oss hur det hela kan genomföras och var vi måste koncentrera våra ansträngningar.
Denna studie - jag vet inte om Jackson har den, i annat fall är jag mer än villig att ge henne den - har kommit till samma slutsats som vi befarat: Vi vet inte hur vi skall kunna väcka konsumenternas intresse för den här saken.
Det finns olika typer av tillsatsämnen och vissa av dem accepteras av konsumenterna och andra accepteras inte alls.
Ta till exempel frågan om färgämnen, som till viss del är tillåtna, bland annat genom beslut från parlamentet.
I allmänhet anser konsumenten att färgämnen är fullständigt onödiga.
Han säger: Vad tjänar det till att färga livsmedel?
Eller ta frågan om hållbarhet.
Hållbarhetsfrågan kan kanske förklaras för konsumenten, men han säger: OK, om en produkt inte är hållbar, då måste det anges.
Jag vill inte veta av något tillsatsämne för att öka hållbarheten.
Vi står alltså inför problemet att det som vi beslutat och anser förnuftigt praktiskt taget inte låter sig förklaras för konsumenterna.
Så är det bara och man kan inte göra mycket åt det.
Man skulle naturligtvis kunna säga: Nå, då stryker vi beslutet, vi tillåter varken färgämnen, konserveringsmedel eller liknande längre.
Men det skulle leda till en avsevärd höjning av prisnivån, exempelvis när det gäller hållbarheten.
Konsumenterna måste alltså betala mer, och det är de säkert inte heller beredda att göra.
Med andra ord: Med stöd av studien som vi låtit göra har vi inte lyckats få någon vettig handledning i vilken strategi som vi bör använda för den här saken.
Det, Caroline, är helt enkelt the problem.
I hope you can advise me.
I do not know what to do.
