# ID: svediakorp-gov473942
# author: Voggenhuber (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-02-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 533
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande!
Med avseende på det sista citatet, kan man bara hoppas, att premiärministerns politiska karriär en dag begravs under den här dyngan.
Ordförande Santer, ni har sagt här idag: Var hade vi befunnit oss, om vi i det förgångna hade låtit förnuftet råda?
Säkerligen hade vi då levt i ett mer demokratiskt, i ett mer socialt, och i ett mer ekologiskt Europa, i stället för i en ohämmad marknad och under en teknokratisk regering.
Det är emellertid inte det Europeiska parlamentets uppgift att vemodigt ta avsked från förnuftet, utan kräva det och bestraffa dess missaktning.
Herr ordförande, behövde ni verkligen 16 döda och 23 ruinerade bönders självmord i England?
Behövde ni verkligen, den nödvändiga, men inte desto mindre barbariska, förintelsen av över en miljon nötboskap?
Behövde ni verkligen skador för över 10 miljarder ecu, för att konstatera en brist på förnuft i EU: s politik, för att upptäcka nödvändigheten av att tämja ekonomiska intressen med politik, för att bevara människors värdighet?
Emellertid har inte förnuftet helt enkelt upphört att råda i Europa, utan människor i ansvarig ställning har upphört att vara förnuftiga.
Även kommissionen har gett ekonomiska intressen och politisk hänsyn företräde framför förnuftet.
Vem, herr ordförande, har då tvingat kommissionen, mot allt förnuft, att - och jag citerar bara betänkandet - ända från början bagatellisera problemet BSE, att ge köttmarknaden företräde före den mänskliga hälsan, att bedriva en vilseledande politik, som till sist har påverkat gemenskapens förmåga till lagstiftning, att ignorera varnande röster från forskarna, att blint lita på industrins lobbyister?
Vem har tvingat kommissionen till ineffektivitet, politisk svaghet, maskeringspolitik och obstruktion gentemot parlamentet?
Kanske det faktum att också kommissionen innerst inne bekänt sig och förbundit sig till en aggressiv nyliberal ideologi?
Denna diktatur av ekonomiska intressen över förnuftet och över människornas värdighet, härskar den inte också utanför det totala jordbruksområdet?
Kan vi inte konstatera samma hållning i det brutala genomförandet av valutaunionens konvergenskriterier, som på köpet ger exploderande arbetslöshetssiffror, stigande fattigdom och sociala kriser?
Kan vi inte konstatera samma hållning från kommissionens sida när det gäller frigivandet av genetiskt modifierad majs, med samma ignorans gentemot varnande röster och samma undergivenhet gentemot industrin?
Måste vi inte konstatera samma hållning i kommissionens agerande på regeringskonferensen, där det ju inte kom några energiska förslag om en omfattande demokratisering av EU, utvecklingen av ett socialt rum i Europa, och en ekologisk allians?
Vilseled er inte, herr ordförande: när de gröna idag bara föreslår ett villkorligt misstroendevotum, så är det inte därför att kommissionen inte förtjänat ett misstroendevotum, utan eftersom det inte fanns några möjligheter till en tillräcklig majoritet och eftersom ett misslyckande för ett sådant misstroendevotum, av er skulle ha tolkats som ett frikännande.
Dessutom ser vi i ett villkorligt misstroendevotum en liten chans att öppna dörren för förnuftet, så att det får komma tillbaka till den Europeiska unionens politik ur sin exil.
