# ID: svediakorp-gov473935
# author: Fayot (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-02-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 731
# sentences: 41
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, ärade ordförande av kommissionen, den 16 juli 1996 uttalade sig Santer efter en begäran från Europaparlamentet om BSE-affären på kommissionens vägnar.
Han försökte mana till lugn samtidigt som vi stod inför en stark vilja från kommissionens avdelningar att sprida vilseledande information och mörklägga frågor.
Detta gällde både tidigare och nuvarande kommissionsledamöter.
Det är säkert att Santer då klart och tydligt meddelade att folkhälsan var ett absolut krav.
I praktiken var vi tvungna att invänta parlamentets noggranna undersökning för att tvinga kommissionen att agera.
Santer sade då, liksom idag, att han ville delta personligen i affären.
Jag önskar verkligen att han lyckas, men man bör inte dölja den misstro som finns i parlamentet och hos allmänheten beträffande kommissionens förmåga att bringa klarhet i frågan.
I rapporten avslöjas en förfärande ledning från de främsta aktörerna på den inre marknaden: den brittiska regeringen och kommissionen men även rådet.
Man bör rekommendera alla att läsa rapporten som en handbok i samhällskunskap för de framtida medborgarna i Europa.
Den illustrerar på ett påfallande sätt att den inre marknaden, som man lovordat, kan ge upphov till ännu allvarligare brister om marknaden är den enda regleringsmekanismen och om de förordningar som gäller hälsofrågor och konsumentskydd inte tillämpas.
Låt mig dra fyra slutsatser från rapporten och undersökningen.
För det första är rapporten i sig ett ofrånkomligt faktum, både för kommissionen och rådet samt för Förenade kungarikets regering.
Man måste om och om igen nämna för allmänheten att Europaparlamentets undersökningsrätt och det sätt på vilket den genomförts är delar av den europeiska demokratin.
Det är uppenbart att det krävs insyn i stället för mörkläggande inom den europeiska och nationella byråkratin.
Det är uppenbart att de folkvalda europeiska representanterna kan få sanningen att segra trots slutna och arroganta organisationer.
Andra slutsatsen: Den hemska sanningen i rapporten får inte gömmas.
Vinstintresset och den ekonomiska tanken prioriterades på bekostnad av konsumenternas hälsa eftersom de politiska aktörerna, den brittiska regeringen, kommissionsledamöterna och ministerrådet ville ha det så.
Att kullkasta denna tanke är en mycket svår uppgift.
Ärade Santer, det krävs att ni har mycket mod och mycket energi för att lyckas.
Framför allt måste ni stödja er på den europeiska politiska makten som inte enbart tänker på vinst, avreglering eller liberalisering, utan som vill se ett framgångsrikt Europa samtidigt som de respekterar människan och naturen.
För det tredje.
Jag ser ett stort antal ledamöter som vill utnyttja BSE-krisen för att rasera Europa enligt Maastrichtfördraget.
Från yttersta vänstern till yttersta högern finns det många som vill utnyttja affären och föra in Europa i en kris som varaktigt och definitivt försvagar unionen.
Krisen kommer också att provocera fram starka nationalistiska känslor, den ekonomiska och politiska integrationen kommer att upphöra, på sikt kommer den att leda till sammanstötningar mellan de europeiska länderna och Europa kommer slutligen att försvagas.
Den socialdemokratiska gruppen deltar inte i detta spel.
Gruppen accepterar inte misstroendevotumet eftersom det helt går emot reformviljan.
Vi vill ge Santer, kommissionen och rådet chansen att revidera sina åsikter.
Om några månader kan vi utvärdera vad de har satt igång.
Fjärde slutsatsen: Allmänheten har verkligen rätt att fråga sig på vilket sätt Europaparlamentet kommer att omforma undersökningskommitténs ansträngningar.
Med andra ord, vilka är de påtryckningsmedel som parlamentet har gentemot de huvudansvariga aktörerna?
Först och främst, när det gäller de nationella regeringarna måste naturligtvis de nationella parlamenten ta sitt ansvar.
Medlemsstaterna måste också till exempel sluta skydda de högre europeiska tjänstemän som kommer från deras nationella förvaltning.
Om chefen för kommissionen inte kan agera som han vill gentemot tjänstemännen och tjäna gemenskapens intressen, kommer det aldrig att gå att införa ett annat system.
Ärade ordförande av kommissionen, jag tror att ni kommer att lyckas.
Jag vet inte om det räcker att ni engagerar er med all kraft.
Ni borde försöka hitta pålitliga bundsförvanter inom kommissionen.
Vi måste hoppas att kommissionens ordförande lyckas.
Annars kommer kommissionen att få dåligt rykte, försvagas och se sin makt minska.
Ingen tjänar på detta.
Ärade Santer, sätt igång!
Tveka inte att slå hårt den här gången!
