# ID: svediakorp-gov473843
# author: Cabezón Alonso (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-02-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 505
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, den så kallade konservativa revolutionen, med Margaret Thatcher och Ronald Reagan i spetsen i sina dagar, var ett stort försök att montera ned välfärdsstaten.
Lyckligtvis vann de inte denna kamp, men jag är inte så naiv att jag skulle tro att dessa försök att skrota ned allt det som det offentliga sociala skyddet innebär skulle ha fallit i historiens glömska.
Den huvudtanke som i dag verkar tränga in och förorena överallt, utvecklas i riktning mot att begränsa vår verklighet till marknaden, avregleringen och individualismen och samtidigt frånta allmänheten, politiken och staten dess värde när det gäller att forma samhället.
Utvecklingen av denna huvudtanke har inte längre kvar sina mest flagranta drag, men man fortsätter plädera för det brådskande behovet att skrota ned allt det som välfärdsstaten är uppbyggd av, under förevändningen att den inte har någon framtid, och att det som idag förvaltas av myndigheterna skulle övergå i händerna på den konservativa revolutionens anhängare.
Men varför skulle individualismen ha en framtid, men inte solidariteten?
Varför skulle en privat pensionsfond ha mera framtid än offentlig socialförsäkring?
När vi i Spanien för flera år sedan ville integrera oss med de övriga som byggde upp ett gemensamt Europa, var det därför att vi såg Europa som en symbol för frihet men också därför att Europa hade anammat principerna om välfärdsstaten.
Denna europeiska sociala modell stödde våra samhällen i svårigheterna och institutionaliserade medborgarnas sociala rättigheter.
Det att staten utsätts för en skattekris kan inte utmynna i nedmontering av stödet för våra samhällen, inte heller för nedskärningar av detta.
Det vore bättre att tala om reformer, korrigeringar och förnyelser för att tillämpa rättigheterna på dem som är verkligen behövande.
Att satsa på reformer, korrigeringar och förnyelser är det bästa sättet att skydda välfärdsstaten mot illvilligt förtal.
Och det bästa sättet att inte vara konservativ är att modigt bemöta verkligheten.
Det gemensamma Europa som vi socialdemokrater försvarar har sina rötter i försvarandet av de mänskliga rättigheterna, i en pluralistisk demokrati och i socialskydd.
Inför de utmaningar vi ställs inför och som tas upp i detta betänkande, som är utmärkt bra, kan man inte agera med feghet eller en försvarsställning.
Vi talar här om den utmaning som socialskyddet innebär, en utmaning som är starkt kopplad till sysselsättningen.
En god sysselsättningsnivå konsoliderar perspektiven för det offentliga socialskyddet.
Att försvara flexibilitet och trygghet är ett åtagande, på samma sätt som det är ett åtagande att sträva efter social konvergens med lika stor ansträngning som vi använder på att uppnå ekonomisk konvergens.
Jag hoppas att detta betänkande - jag upprepar, ett utmärkt betänkande - och denna debatt tjänar det fortsatta uppbyggnadsarbetet, så att vi fortsätter bygga upp, inte riva ned.
För detta krävs fortsatt tilltro till politiken, till det offentliga, till statens roll, till idéerna och till värderingarna.
