# ID: svediakorp-gov473820
# author: Oomen-Ruijten (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-02-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 803
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Ordförande, förslaget som den europeiska kommissionen lägger fram, är avsett att möjliggöra för människor som inte har något arbete att söka arbete i en annan medlemsstat under längre tid än de tre månader som nu är reglerade, utan att man förlorar rätten till arbetslöshetsersättning.
Redan under 1980 lämnade den Europeiska kommissionen in detta förslag, som skulle tillse en fri trafik och en optimering av chanserna till att få ett arbete.
Då led förslaget skeppsbrott.
Nu har det, efter vad jag tror, dock en möjlighet.
Ordförande, villkoren för att ta med en arbetslöshetsersättningen är mycket strikta.
Man måste verkligen vilja det, att söka och leta efter arbete i ett annat, vacker soligt land går inte utan vidare.
Man måste ha en önskan om det, eftersom att söka arbete i en annan medlemsstat betyder att man väljer den lägsta ersättningen och den kortaste ersättningsperioden.
Oegentlig användning förebyggs därmed.
Endast de verkligt motiverade sökande får hjälp.
Förslagen som lagts fram som gäller ersättningens storlek och längd och skyldigheten att också finnas inskriven som arbetssökande och vara aktiv i detta, kan räkna med fullt stöd från utskottet för socialfrågor och från denna föredragande.
Ordförande, jag har två mindre problem som jag har fastställt i ett ändringsförlag.
Vad gör vi med någon som går en utbildning i en arbetslöshetssituation?
Har personen ifråga samma rättigheter när han är inskriven i en annan medlemsstat?
Jag har lämnat in ett ändringsförslag om detta.
Ordförande, sedan kommer jag till gränsarbetarna.
Även för dessa arbetstagare finns det nu ett fritt val, där man tidigare varit förpliktat indelad i den lagliga regleringen i bosättningslandet, kan man nu också välja för regleringen i arbetslandet.
Fint, redan i förslaget från utskottet för socialfrågor från 1995 bad Europaparlamentet och denna föredragande om denna valfrihet.
Ordförande, sedan är det något konstigt.
I en viss medlemsstat, där för övrigt speciellt många gränsarbetare arbetar - det är Luxemburg - finns det valmöjlighet, men valmöjligheten belastas bosättningslandet och det är Belgien.
Jag tycker att ett förslag som visserligen gör gränsarbetaren själv rättvisa, eftersom han inte märker något av det, men det är konstigt i systemet och jag tycker att ett system som man ständigt gör undantag ifrån inte är acceptabelt.
Utskottet för socialfrågor delar den ståndpunkten med föredragande.
Ordförande, därför har jag lämnat in ett ändringsförlag som, med hänsyn till faktumet att de luxemburgska myndigheterna från ett ögonblick till ett annat får väldigt stora kostnader, innebär att övergångsregleringen som nu är avtalad, endast skall finnas i högst fem år, och då säger jag även till de luxemburgska kollegorna: ni måste ju också tänka på att de som blir arbetslösa i ert land som gränsarbetare, också alltid har bidragit till den sociala säkerhetspremien i ert land.
Ordförande, därför alltså ett ändringsförslag på den punkten.
Ordförande, jag vill använda detta tillfälle för att genom herr Flynn säga till kommissionsledamöterna att parlamentet på denna besvärliga dossier runt förordning 1408 / 71, har värderat samarbetet mycket med era medarbetare och särskilt de direkt berörda av frågan, och därför vill jag själv från denna plats ännu en gång säga att vi tackar herr Rob Cornelissen och önskar honom all lycka i hans nya arbete.
Vi vet att herr Verschuren, som nu sitter på andra sidan bredvid er, i varje fall kommer att infria denna svåra fråga med samma iver.
När det gäller det, herr ordförande, vill jag genom kommissionsledamoten även ge mina komplimanger till honom och hans medarbetare.
Ordförande, får jag då verkligen till slut göra ett påpekande till?
Under senaste tiden konfronteras vi allt mer i samordningsförordningen 1408 / 71 med problem eftersom den ena efter den andra medlemsstaten håller på med, det som förordning 1408 / 71 samordnar, nämligen att genom besparingar flytta den sociala säkerheten till skattepolitiken, och just det fiskala samordnas inte.
Jag skulle därför genom herr Flynn ännu en gång vilja be: uppmärksamma det faktumet och titta på när vi nu verkligen, också i förordning 1408 / 71, för gränsarbetare samordnar det sociala och fiskala, och lägg märke till att vi då har en enda valmöjlighet.
På begäran av arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer har nyligen en rapport framlagts från universitetet i Maastricht, som pläderar för detta enda val.
Låt oss nu försöka att göra det något mer strömlinjeformat.
Det är nödropet som jag har, för jag tror att vi då framöver kan lösa väldigt många problem för gränsarbetare, som ju dagligen förverkligar Europa.
