# ID: svediakorp-gov473803
# author: Wulf-Mathies (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-02-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,192
# sentences: 39
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande!
Jag ber om förståelse, om jag nu måste uppehålla er litet, men jag anser att just det noggranna betänkandet av herr Hatzidakis och diskussionen här gör det tvunget att jag framhäver ett och annat lite tydligare.
Först skulle jag vilja tydliggöra - och när ni granskar herr Hatzidakis betänkande kommer ni också att se detta - att vi i hög grad är ense om principerna.
Jag skulle emellertid ha önskat mig att mer hänsyn hade tagits i ert yttrande till den skriftliga information som ankom till miljöutskottet den 3 juli i förra året.
Dessutom ber jag er hjärtligen att vid era slutsatser ta hänsyn till att vi håller oss till den gällande gemenskapsrätten och måste beakta subsidiaritetsprincipen, dvs. även om vi håller med er i era krav, kan vi helt enkelt inte bryta mot de bestämmelser som gäller hittills.
Slutligen får man inte glömma i vilken avsevärd omfattning miljöinvesteringarna redan idag främjas genom strukturfonderna, t.ex. i mål 2-regionerna med en volym på ungefär 16 miljarder ecu, och jag anser att detta verkligen är sammanhållning i miljöpolitiken.
Trots detta är vi mycket engagerade i att även i praktiken genomföra de åtgärder som tillkännagavs i meddelandet av den 22 november 1996 om sammanhållning och miljö och skrivelsen av den 8 december, den så kallade avsiktsförklaringen.
Vi eftersträvar en uppdelning hälften / hälften på miljö- och transportprojekt för sammanhållningsfonden för hela planeringsperioden 1993-99.
De senaste siffrorna belägger för övrigt, tack vare förbättringen under 1996 och det mycket kraftiga trycket från kommissionen även under de kommande åren, att vi även skulle kunna uppnå detta vid ett konsekvent förhållningssätt.
Jag vill för övrigt även peka på att det inte godkänns något stort projekt utan en motsvarande utvärdering av miljöpåverkan och att utjämningsåtgärder inte enbart krävs, utan även medfinansieras ur strukturfonderna.
Men för det första påpekades det av en talare, att direktivet om utvärdering av miljöpåverkan inte är så vattentätt, som ni och vi gemensamt skulle vilja önska, och för det andra skulle jag gärna se att de ministrar och regeringar, med vilka jag hade mycket häftiga sammandrabbningar om ämnet hänsynstagande till miljöskydd och hållbarhet för deras investeringar, skulle höra den här diskussionen, för där betraktas jag ibland snarare som en miljöfantast och inte som någon, som vill genomföra det här parlamentets gemensamma mål.
För övrigt engagerar vi naturligtvis även lokala och regionala territorier, men inte heller de är på den sidan, som ni har kämpat för här idag, utan även där finns det talrika konflikter som vi bara gemensamt förhoppningsvis kan reducera genom starkare medvetandegörande.
För programplaneringsnivån vill vi i framtiden förstärka förebyggande åtgärder och främja en omorientering mot en hållbar utveckling.
Jag ber er emellertid ta hänsyn till att alla stora program för 1994-99 godkändes redan innan denna kommission tillträdde och att detta är den rättsliga grund, som vi måste arbeta med.
Vi har haft konkret möjlighet, och har även använt oss av den, nämligen för den andra programfasen för mål 2 för 1997-99.
I april 1996 lade vi fram information om de nya mål 2-programmen, där miljön var en av de fyra prioriteter, som vi har framhävt särskilt.
Med framgång, vilket har visat sig i dag, för nya program godkänns bara om de även har en tyngdpunkt på miljö och innehåller den nödvändiga miljöinformationen i form av så kallade miljöprofiler.
Framsteg kan även noteras när det gäller att involvera miljömyndigheterna.
Den utvärdering efter halva tiden av mål 1- och mål 6-programmen som skall ske i år utgör ett tillfälle för kommissionen att inte enbart ta med rent ekonomiska aspekter i utvärderingen, utan även frågor om en hållbar utveckling.
Jag måste emellertid påpeka, att sammanhållningsfonden och strukturfonderna inte är några miljöfonder, utan fonder för regional utveckling, och därför måste vi försöka att upprätta en så förnuftig balans som möjligt mellan till viss del mycket skilda intressen.
Kommissionen utvecklar för midterm reviews av mål 1- och mål 6 en ny matris för kvalitativa miljöindikatorer, och vi hoppas att vi därmed kan komma ett stycke vidare med detta.
För övrigt är gemenskapsinitiativet Interreg II C ju också ett initiativ med betoning på frågor om miljöskydd, om sparsamhet med resurser och vattenhantering.
Redan de nuvarande programmen innehåller en del - det måste medges för lite - kvalificerad information om mål och indikatorer.
Fru Bjerregaard, herr Fischler och jag har därför tillsatt en arbetsgrupp, som tillsammans med miljöexperter skall utarbeta några nyckelindikatorer, som är förhållandevis lätta att identifiera och även går att omsätta i praktiken.
Eftersom fonderna inte förvaltas centralt och de nationella och regionala myndigheterna i medlemsstaterna ensamma ansvarar för valet av enskilda projekt, måste vi framför allt fastställa när det gäller medlemsstaterna, och jag måste ännu en gång påpeka detta, att det inte finns någon rapporteringskyldighet för mindre projekt.
Vi kan därför bara upplysa.
Därför organiserar vi miljöseminarier för fondförvaltare och ledamöter av övervakningskommittéerna i medlemsstaterna.
Det första pilotevenemanget hölls i november 1996 i Irland och under första halvåret i år följer seminarier i Portugal och Grekland.
Därutöver genomför kommissionen fortbildningsåtgärder för sin egen personal, framför allt för den strategiska utvärderingen av miljöeffekter och på mina tjänsteställen utsågs under loppet av förra året, efter utbildningen, miljöansvariga på nästan varje avdelning.
Låt mig säga följande om kravet på nya strukturer: Enligt min åsikt behöver vi nya strukturer mindre än vi behöver en bättre integrering av miljöskyddet i samtliga åtgärder för det regionala stödet, och för just detta kommer vi att anstränga oss intensivt.
Den sjunde årsrapporten om strukturfonderna 1995, en av talarna sa också detta alldeles nyss, lägger särskild tyngdpunkt på miljödimensionen.
Sammanhållningsfonden och strukturfondernas årsrapporter kommer också att göra detta i framtiden och vi kommer därmed kommer att uppfylla vår rapporteringsplikt.
I enlighet med skrivelsen av den 8 december 1995 bekräftar kommissionen när det gäller nya stora projekt med ett värde på över 50 miljoner ecu i en not om miljöpåverkan, att det inte utgår några skadliga effekter på miljön av det nuvarande projektet respektive att de kompenseras inom ramen för genomförandet.
Mina kontor har nu utvecklat ett förbättrat kontrollblad i samarbete med GD XI.
Jag kommer att lägga fram de nya noterna om miljöpåverkan för parlamentet, så snart det pågående analysarbetet är avslutat.
Projektlistorna offentliggörs i EGT och publiceras även i de årliga rapporterna för sammanhållnings- och regionalfonderna.
Inte minst har kommissionen fortsatt sin konstruktiva dialog med de representativa miljöorganisationerna och er för att främja insynen i strukturpolitiska projekt.
Men jag är också medveten om, eftersom jag ständigt och nästan dagligen leder sådana förhandlingar, hur långt det ännu är att gå och hur mycket stöd vi behöver i just medlemsstaterna just för att nå vårt mål.
Jag är därför även i fortsättningen beroende av ert stöd.
