# ID: svediakorp-gov473791
# author: Blokland (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-02-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 317
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, Hatzidakis-betänkandet innehåller ett antal viktiga rekommendationer för den framtida strukturpolitiken från kommissionen.
Det regionala stödet har i Europa redan en ganska lång historia.
Målsättningen för den har alltid varit uteslutande ekonomiskt inriktad.
Det betyder att det handlade om tillväxtfrämjande, ekonomisk omstrukturering och att minska välfärdsmotsättningar i gemenskapen.
Alla mycket bra målsättningar, dock med ett allvarligt handikapp.
Det fanns nästan ingen blick för angrepp på naturvärden eller miljön.
Om bara tillväxt genererades, så var det okej.
Där blir det nu förändringar, även om det är munsbitar.
Det är bra att generaldirektorat XVI har kommit med meddelandet för att förtydliga sambandet mellan sammanhållning och miljö.
Hatzidakis-betänkandet visar dock på att meddelandet har en viktig brist: det är inte tillräckligt konkret.
Vad gör kommissionen nu exakt för att få till stånd de ekonomiska sambanden på ett hållbart sätt?
Det är den stora frågan.
Jag tänker främst på följande punkter.
Begäran att få till stånd ett särskilt gemensamt initiativ för att behålla eller förbättra miljön och att reservera en viss procent av pengarna i strukturfonderna för kompensationsåtgärder.
Kompensationsprincipen bör bli en normal del i planeringsproceduren.
I några länder i unionen är det redan så, men absolut inte i länderna där den största delen av strukturfonderna används.
Jag har också upptäckt att en del inte ens känner till denna princip.
Vad måste vi då tänka på?
Vid stora infrastrukturella arbeten till exempel anläggning av så kallade viltviadukter.
Med relativt små kostnader kan hemvisten för sällsynta djurarter bevaras på det sättet.
Ofta talar man om högst några procent av de totala anläggningskostnaderna för vägen eller järnvägen.
Jag vill gärna höra kommissionsledamotens åsikt om dessa kompensationsåtgärder.
Ser hon några möjligheter till att ta in en bestämmelse om detta i förordningen om strukturfonderna?
