# ID: svediakorp-gov473789
# author: Arias Cañete (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-02-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 373
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, fru kommissionsledamot, ärade ledamöter, i sitt meddelande om sammanhållningspolitik och miljö presenterar kommissionen en detaljerad och klarsynt vision av nödvändiga faktorer för att uppnå en komplettering mellan sammanhållningspolitiken och miljöpolitiken, en komplettering som förutsätter att utvecklingen bidrar till minsta möjliga negativa påverkan på miljön och att de två kan gå hand i hand på ett harmoniskt sätt.
Först av allt vill jag gratulera föredraganden till det betänkande han har utarbetat i vilket de nödvändiga resurserna för att uppnå nämnda harmonisering analyseras.
Som Hatzidakis påpekar är det strategiska målet en hållbar utveckling.
Vi har dock fortfarande lång väg kvar att gå i tillämpningen av sammanhållningen för att nå en verkligt hållbar utveckling, även om framstegen som har gjorts på området är ansenliga.
Kommissionen koncentrerar sig på tillämpningen av programmen för miljöåtgärder först och främst beträffande förpliktelser genom lagstiftning och förordningar.
Dock är det, som föredraganden framför i sitt betänkande, nödvändigt att genomföra betydande ansträngningar och avancera i frågan om utvärdering och kontroll av programmen, såväl innan som efteråt.
Detta erkänner kommissionen i den sjunde årsrapporten om strukturfonderna 1995, när den uppger att det fortfarande är nödvändigt att förbättra såväl utvärdering som uppföljning av miljöaspekterna i programmen.
Vad beträffar " sammanhållningsländerna " kan man i detta betänkande se att kommissionen koncentrerar aktiviteterna till frågor om vattenförvaltning men ansträngningarna borde inriktas på andra typer av åtgärder som stärker miljöhänsynen eftersom man riskerar att lägga så viktiga aspekter som bevarandet av naturen åt sidan.
På samma sätt är vi angående " sammanhållningsländerna " anhängare av den tes som Hatzidakis framför i sitt betänkande angående överföringar av resurser och teknisk kunskap inom ramen för unionens sammanhållningspolitik, från de mest utvecklade medlemsstaterna till de minst utvecklade, då detta kan leda till positiva miljöeffekter i dessa länder.
Slutligen måste vi komma ihåg den absolut nödvändiga roll som de lokala och regionala myndigheterna spelar, vars deltagande i beslutsprocessen och i ledningen av programmen ovillkorligen måste ökas för att uppnå en större effektivitet, eftersom det är på lokal och regional nivå som miljöpåverkan är mest påtaglig och där man kan arbeta mer direkt med en hållbar utveckling.
