# ID: svediakorp-gov473777
# author: Berend (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-02-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 396
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, fru kommissionsledamot, ärade kollegor!
Jag vill först i min partigrupps namn uttryckligen berömma och uppskatta Tysklands och Europeiska unionens gemensamma ansträngningar för den ekonomiska uppbyggnaden av de nya delstaterna samt strukturfondernas framgångsrika bidrag till att förbättra situationen i tyska mål 2- och 5b-områden, vilket även föredraganden gör utmärkt i sitt betänkande.
I strukturfonderna ser vi även framledes ett absolut nödvändigt uttryck för europeisk solidaritet med de eftersatta områdena i Tyskland.
Detta betänkande ger en rapport efter halva tiden vad gäller utvecklingsproblematik och strukturfondsåtgärder.
Det är parlamentets och kommissionens uppgift att dra slutsatser av detta för nästa planeringsperiod.
Låt mig nämna några sådana slutsatser och även empiriska värden ur nuvarande praxis.
Det förfarande som praktiseras för närvarande för utarbetande av gemenskapens stödramar och operationella program samt genomförandet av programmen ligger långt efter förordningens möjligheter till förenklingar.
Så tillät t.ex. kommissionen inte att det utarbetades ett samlat programplaneringsdokument 1994.
Den insisterade däremot på att utarbeta så kallade flerfondsprogram, som onödigt ökade de administrativa kostnaderna för att genomföra de operationella programmen.
Parallellt med detta har de statistiskt nödvändiga förvaltningskostnaderna ökat till följd av ständigt utvidgade och ändrade krav på utvärdering, rapportering o.s.v.
Kommissionen tolkar - det har åtminstone bekräftats om och om igen i praktiken - den nuvarande förordningen mycket extensivt.
Stor betydelse har rättsosäkerheten, som resulterar i olika tolkningar i olika stödfrågor, t.ex. slutmottagare, stödvärda kostnader o.s.v. samt regleringen beträffande de verkliga utgifterna, vilket leder till en avsevärd och onödig belastning för företag och kommuner till följd av den nödvändiga förfinansieringen av kostnaderna.
Det är verkligen en springande punkt.
Om detta bör man träffa tydliga, entydiga och kvantitativt begränsade regler, som i synnerhet inriktar sig på de olika medlemsstaternas hänsynstagande till budgeträtten och uttryckligen möjliggör förskottsbetalningar.
De nya strukturfondsförordningarna, fru kommissionsledamot, måste inskränka typen av erforderliga indikatorer till de nuvarande stödmålen.
De måste utvidga medlemsstaternas rättigheter och skyldigheter vid förvaltningen av gemenskapsmedel och de måste vidga övervakningskommittéernas befogenheter och göra deras beslut oberoende av ett extra godkännande av kommissionen.
Genom dessa föreslagna åtgärder kan man utan merkostnader mätbart och i betydande utsträckning öka de ekonomiska effekterna av stödet och dess acceptans i samhället och regionen.
Jag anser att kollega Botz betänkande därför är en god utgångsposition.
