# ID: svediakorp-gov473769
# author: Baggioni (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-02-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 386
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, jag vill först och främst tacka vår kollega, Podestà, för ett utmärkt arbete om ett ämne som är synnerligen svårt, både för honom och för alla som skall bedöma strukturåtgärdernas effekter på sitt eget land.
Europeiska unionens strukturfonder inrättades för att främja en hållbar ekonomisk och social utveckling.
Uppföljningen av genomförandet av fonderna har fått mycket kritik, bland annat på grund av att utnyttjandet av stödet har stött på vissa hinder och förseningar.
I Italiens fall är den mest slående faktorn att landet har mycket djupa regionala skillnader.
Jag anser därför att det är mycket viktigt att Europeiska unionen inte minskar sina ansträngningar att garantera en likvärdig utveckling i hela Italien.
Att inte fonderna utnyttjas fullt ut betyder inte att det inte finns behov, utan i allmänhet är det så att förutsättningarna för att erhålla och förbruka de disponibla medlen inte är anpassade.
Jag anser att det är oacceptabelt att man hittills inte har planerat något system för de regioner som riskerar att inte kunna väljas till något av strukturfondernas mål.
Som det tidigare liknande fallet med Abruzzo visar, har inga kompensationsåtgärder planerats för att slutet på strukturstödet inte skall bli så abrupt, förutom att vissa tidsfrister har förlängts så att pågående program skall kunna avslutas.
Inom en snar framtid riskerar andra regioner att råka ut för just detta.
Kommer regionerna att vara hotade när de ansträngningar som lyckats få igång den ekonomiska återhämtningen försvinner?
Jag anser inte att de ekonomiskt svaga regionerna skall erhålla ekonomiskt stöd för all evighet, men jag anser ändå att det vore oansvarigt att inte inrätta övergångsbestämmelser om stöd till dessa regioner.
Man bör åtminstone snabbt vänja sig vid tanken att dagens strukturåtgärder är en ren förlust, eftersom den minsta ekonomiska uppgång i en region riskerar att leda till att den förlorar strukturstödet efter att programperioden är slut.
Exemplet med Abruzzo bör få oss att snabbt ta fram förslag till åtgärder för att fylla det rättsliga tomrummet som uppstår när en region inte längre kan erhålla stöd från något av strukturfondernas mål.
En lösning måste absolut finnas före 1999 inom ramen för nästa översyn av strukturfonderna.
Att det är bråttom behöver inte längre diskuteras.
