# ID: svediakorp-gov473754
# author: Wulf-Mathies (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-02-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 679
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


) Mina damer och herrar!
I herr Papoutsis, som för närvarande är i Moskva, namn vill jag ännu en gång kommentera kommissionens ståndpunkt om detta mycket viktiga betänkande.
Låt mig först betona att kommissionen ger ratificeringen av energistadgefördraget och energistadgeprotokollet om energieffektivitet och därtill hörande miljöaspekter högsta prioritet.
Detta fördrag träder i kraft först när minst 30 stater har ratificerat det.
För närvarande används det därför så långt som möjligt provisoriskt.
Som ni säkert vet, har europeiska energistadgan - en inte juridiskt bindande politisk avsiktsförklaring - undertecknats av 51 stater och Europeiska gemenskapen.
Föredragande Matikainen-Kallström, vars betänkande jag är mycket tacksam för, har visat vad det handlar om.
Jag vill därför inte att upprepa det ännu en gång, utan tydliggöra att 49 stater och Europeiska unionen hittills har undertecknat fördraget, i enlighet med den politiska avsiktsförklaringen.
Detta energistadgefördrag är den första ekonomiska överenskommelse, som har undertecknats av alla republikerna i före detta Sovjetunionen, länderna i Central- och Östeuropa, Europeiska unionen och dess 15 medlemsstater samt andra OECD-medlemsstater.
Dess huvudsyfte är att skapa en rättslig ram för ett långsiktigt samarbete på energiområdet på grundval av ömsesidighet och ömsesidigt nytta.
Fördraget innehåller bestämmelser om utvinning, produktion, transport och fri handel med primära energikällor och energiprodukter samt skydd av investeringar och fri rörlighet för kapital.
Fördraget och protokollet innehåller även allmänna förklaringar om miljöaspekter och höjning av energieffektiviteten.
Mer än det som ni med rätta har kritiserat här beträffande den låga bindandegraden, gick inte att genomföra vid förhandlingarna.
Trots det är det ett viktigt första steg att så många stater åtminstone har skrivit under de här principerna.
Självklart kommer kommissionen att orientera sig mot Europaparlamentets ståndpunkter som uttryckts här vid genomförandet av stadgan och fördraget.
I november lade kommissionen fram meddelandet och förslaget till rådets och kommissionens beslut om ingåendet av energistadgefördraget och energistadgeprotokollet om energieffektivitet och därtill hörande miljöaspekter.
Detta förslag förutser att man vid ingåendet av fördraget vid energistadgekonferensen även deponerar Europeiska gemenskapens och dess medlemsstaters godkännandedokument samt ett förenklat förfarande beträffande fastställandet av Europeiska gemenskapens ståndpunkt.
I december förra året enades rådet om en ordalydelse för beslutet.
Detta beslut ligger nu hos Europaparlamentet för godkännande.
Fastän kommissionen är medveten om det faktum att den ordalydelse som rådet godkänt avsevärt skiljer sig från dess ursprungliga förslag, kan det, för att visa sin kompromissvilja, ansluta sig till denna ordalydelse, om den - vilket verkar vara fallet med tanke på diskussionsinläggen - även godkänns av Europaparlamentet.
Jag skulle därför vilja tacka föredragande Matikainen-Kallström, eftersom hennes betänkande pekar just i den här riktningen.
Kommissionen anser att det är av stor politisk betydelse att Europeiska gemenskapen snabbt ratificerar energistadgefördraget, för att garantera att medlemsstaterna ingår och samtidigt ratificerar det i tid.
Nio medlemsstater har avslutat sina ratificeringsförfaranden och de flesta andra medlemsstaterna skall snart göra det.
Avslutandet av ratificeringsförfarandet från Europeiska unionens och dess medlemsstaters sida kan sända en positiv signal till Ryssland, som visserligen har skrivit under, men där ratificeringsförfarandet fortfarande pågår.
Jag anser att man kan utgå från att de andra oberoende staterna och länderna i Central- och Östeuropa kommer att reagera på den här signalen.
Kommissionen anser att unionen har stort intresse i slutandet av fördraget och att det är särskilt viktigt att ratificeringen går snabbt, för att behålla de andra fördragsparternas och energibranschens oförminskade intresse.
Energistadgefördraget kommer utan några tvivel vara nyttigt för samarbetet mellan öst och väst, vilket när allt kommer omkring ligger i allas vårt intresse.
Jag skulle därför ännu en gång vilja be er om att rösta ja till det här beslutet.
Dessutom skulle jag vilja ge en kort upplysning beträffande fru Plooij-Van Gorsels fråga: Såväl ett EIB-anslag som ett G7-anslag prövas för projekten i Ukraina - hittills saknas emellertid besluten och utlåtandena som ni beskriver här, spelar också en roll vid prövningen.
