# ID: svediakorp-gov473669
# author: Krarup (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-01-30
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 273
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Jag kan på väsentliga punkter ansluta mig till det, som mina två svenska kollegor just har sagt.
Det är ju fråga om ett tema, tredje pelaren, som utlöser helt förutsägbara betingade reflexer, och till det finns det ju två huvudsakliga skäl.
För det första är den central i den aldrig upphörande maktkampen mellan parlamentet och rådet, och för det andra är det ju fråga om ett integrationsärende, och kanske det mest centrala av alla integrationsärenden.
Slutsatsen av denna skendebatt eller blindtarmsoperation, eller vad vi skall kalla den, är ju mycket enkel, nämligen att denna artikel K 9, som skall användas som en slags brygga för att överföra frågor från tredje pelaren till gemenskapsärendena, aldrig har använts.
Den går inte att använda.
Och så är det bl.a. på grund av dessa besvärliga danskar, som har motsatt sig antagandet av artikel K 9.
Så därför är slutsatsen, att den måste bort, och det måste vara ett obetingat gemenskapsärende.
Det är en anmodan till regeringskonferensen som det handlar om.
Jag är enig med Georges Berthu, som tidigare talat i denna sak.
Det handlar om en fråga, som ligger i hjärteregionerna av den nationella självbestämmanderätten.
Det kan inte bli fråga om att överföra den till gemenskapsärendena.
Det är kanske det starkaste undergrävandet av den demokratiska beslutanderätt, som hör hemma hos de enskilda nationerna.
Denna anmodan till regeringskonferensen att göra den till ett gemenskapsärende kan vi inte på något sätt understödja.
Tvärtom kommer vi att motarbeta den.
