# ID: svediakorp-gov473616
# author: Van der Waal (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-01-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 410
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, i grönboken om påslaget av externa kostnader i transporter fäster man uppmärksamheten på den så kallade obetalda räkningen för transporter.
Storleken och sammansättningen på den räkningen kan diskuteras, men vi måste vara mycket medvetna om att förflyttningen av människor och gods belastar miljön och innebär kostnader för samhället.
Dessa kostnader kommer för närvarande inte tillräckligt mycket till uttryck i priset för transporter.
Jag anser därför att grönboken ger en god början till en fortsatt diskussion på basis av principen användaren betalar och nedsmutsaren betalar.
På ett antal punkter har grönboken inte övertygat mig.
I motsats till vad som anges, kan kostnaderna på grund av stockning orsakad av otillräcklig infrastruktur inte belastas transportörerna.
De lider mest själva av det.
För att bekämpa stockningar och för ett bättre utnyttjande av den knappa infrastrukturen är det bättre att ge fördelar åt den ekonomiskt viktiga trafiken med ett system med road pricing.
I detta sammanhang beklagar jag att mitt ändringsförslag där personbilar angavs som de huvudskyldiga till köer i stadsområden, avslogs.
Som tur är återfinns detta uttalande i betänkandet från miljöutskottet.
Vidare förundrade det mig att kommissionsledamot Kinnock i ett tal har sagt att påslaget av de externa kostnader inte har som mål att ändra det modal-shift, men jag frågar mig, varför läggs de då alla på vägtransporter.
Är kommissionsledamoten inte av den åsikten att alla externa kostnader inom kort måste läggas på alla transportsystem?
Och har han redan nu någon insikt i vad det betyder för de ömsesidiga konkurrensförhållandena.
Jag fruktar att järnvägarnas position i förhållande till vägtransporter får ett ännu sämre läge.
Gärna en kommentar från kommissionsledamoten om detta.
Men framför allt vill jag höra från honom om han förespråkar ett modal-shift och vilka åtgärder han har i beredskap för att nå det målet.
Nu blir bara godstransporterna dyrare.
Vidare, är jag besviken på ståndpunkten från kommissionen när det gäller en begränsad höjning av bränslepriserna.
Visserligen är en accishöjning en sak-egen åtgärd som i tid och rum differentierar lite, men en höjning av acciserna kan genomföras snabbt och enkelt.
Dessutom passar det in i policyn med ändringsmöjligheter och stimulerar till ekonomisk användning och utveckling av sparsamma och rena motorer.
Detta i motsatts till prishöjningar av den strikte eurovinjetten som inte precis stimulerar till mindre mobilitet.
Slutligen lovord för föredragandes arbete.
