# ID: svediakorp-gov473601
# author: Evans (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-01-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 603
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Jag vill hälsa er välkommen till debatten.
Jag beklagar att ni missade första delen av den liksom också att föredraganden inte är här för att höra fortsättningen.
Icke desto mindre vill jag tala till förmån för Escuderos betänkande.
Många tror att Europeiska unionen bara handlar om affärer, om att tjäna pengar och om internationell handel, men vi är många som anser att det handlar om mer än detta.
Otvivelaktigt så förekommer i Förenade kungariket, men också i andra länder, allvarliga tvivel för närvarande och knorrande om hela konceptet bakom Europeiska unionen.
Det är alltid politikerna och industrimännen som tror att de fattar besluten, men det är folket som fattar de verkliga besluten, och om vi skall kunna få med oss Europas medborgare måste vi involvera dem och få dem att känna sig som en del av Europeiska unionen.
Det gör vi inte genom att lyfta fram våra meningsskiljaktigheter.
Jag accepterar och respekterar naturligtvis skillnaderna - våra olika språk, skilda historia, de olika religionerna i Europa och våra skilda kulturer.
Men vi måste accentuera och bygga på likheterna.
Europa som kontinent har en gemensam historia, som utformats av romarna, antikens greker, moderna krig med mera, men vi delar också en kulturhistoria och det måste vi inse.
De flesta europeiska språk har ord, uttryck, grammatiska element som är lika, och andra likheter.
Det är likheterna som binder oss samman och som i sista hand kommer att utgöra nyckeln till Europas framgång.
När provexemplaren av den gemensamma valutans sedlar offentliggjordes förra året var det många som var missnöjda.
Vi kan bortse från att utformningen av sedlarna är irrelevant för den verkliga debatten om Europeiska unionen, men konstnärerna hade insett och uttryckt sin erkänsla för vårt gemensamma europeiska arkitektoniska arv, något vi alla söker bevara och skydda.
Därför tror jag, liksom också detta betänkande, att det är viktigt med ökade och samordnade insatser inom detta område.
Det är vad betänkandet påkallar.
Vi måste lära våra barn och ungdomar om andra språk och andra kulturer.
Genom att göra det kan vi stå emot de mycket starka och negativa krafter som föreligger.
Om inte dessa krafter kan hindras så kommer de att medföra en ytterligare ökning av rasism, fascism och främlingsfientlighet.
Det framgick tydligen i den brittiska pressen nyligen, i form av en del dåligt underbyggd och negativ rapportering om paragraf 23 i Escuderos betänkande.
Min grupp kommer att ställa sig bakom ändringsförslag 3, för att rensa upp i detta, och för att få bort eventuella dubbeltydigheter, men principen kommer ändå att hävdas starkt.
I en union med femton länder är det viktigt att vi undervisar våra barn om vår gemensamma historia och vårt gemensamma arv.
Ibland, men inte alltid, kommer detta att innebära att vi får se till argument från bägge sidorna.
Det innebär också att vi måste lära oss något av historien och om människornas kamp i andra länder.
Min grupp kommer också att ställa sig bakom ändringsförslag 1, som förfäktar en momssats på noll för böcker och tidningar - en stark princip.
Ett land eller samhälle som beskattar det skrivna ordet tenderar att gå i en farlig riktning, och det är en som måste utmanas.
Detta är ett omfattande och kraftfullt betänkande och den socialistiska gruppen stöder det gärna, och jag hoppas att också parlamentet gör det.
