# ID: svediakorp-gov473596
# author: Sjöstedt (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-01-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 277
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Jag är en stor anhängare av kulturella satsningar och av internationellt kulturutbyte.
Det finns därför många delar i detta betänkande som jag ställer mig mycket positiv till.
Men det finns också delar i detta betänkande som jag känner mig fullständigt främmande inför.
I Europa finns det många kulturer.
Det finns inte en europeisk kultur och inte en europeisk kulturell identitet som detta betänkande talar om.
Tanken att EU: s gräns också utgör en naturlig kulturgräns saknar helt enkelt grund.
Varför skulle vi ha mindre gemensamt med en ungrare, eller för den delen en argentinare, än med någon som kommer från ett EU-land?
Att hävda tanken på en speciell europeisk kultur kan vara ett sätt att frammana en konstlad grund för " euronationalism " och en " europeisk stat ".
Jag tror att sådana försök är dömda att misslyckas.
Kulturen i ett öppet demokratiskt samhälle skapas inte av dekret.
Jag blir därför så förvånad över och är så främmande inför den tanke som finns i betänkandet att man skulle skapa en europeisk kulturell dimension genom majoritetsbeslut i ministerrådet.
För mig är detta ett absurt resonemang.
Lika absurda är planerna på gemensamt och obligatoriskt skolmaterial om Europas historia.
Europas folk har inte en enda gemensam historia.
Dessutom är det inte en fråga för EU, utan för medlemsländerna att ta fram läromedel.
Tanken att EU: s ministerråd i detalj skall sitta och bestämma vad varje elev skall läsa i skolan är för mig oförenlig med den mångfald, öppenhet och demokrati som är Europas bästa sida.
