# ID: svediakorp-gov473592
# author: Perry (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-01-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 479
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Maastrichtfördraget gav för första gången Europeiska unionen behörighet i kulturfrågor och vi är väl alla överens om att den europeiska kulturen inte bara förtjänar, utan behöver vårt stöd.
Den europeiska kulturen står under belägring av transatlantiska värderingar.
Vi kan beundra Amerika och det amerikanska, men det är ändå viktigt att skydda och främja våra egna kulturer här i Europa.
Jag fick en insikt när förre franske kulturministern Toubon talade inför Europaparlamentet 1995 och sade att vi riskerade att uppfostra en Nintendogeneration.
Han hade rätt och jag delar hans oro.
Vi bör också gripa denna möjlighet att uttrycka vår uppskattning av kommissionsledamot Oreja och förre generaldirektören för GD XX, Flesch, för de insatser de gjort för att skydda och främja Europas kultur.
Även om jag i stort sett är ense med Escuderos betänkande så har jag några smärre reservationer.
Jag är till exempel inte övertygad om att kulturpolitiken skall vara föremål för majoritetsomröstning i rådet.
Det är våra enskilda nationella kulturer som bildar den europeiska kulturens rika lapptäcke.
Nationella intressen bör ha rätt att skydda sina egna kulturer så som de finner lämpligt.
Det framträdande draget hos Europas kultur är dess nationella mångfald.
På motsvarande sätt anser jag inte att en lärobok om Europas historia bör göras till ett obligatoriskt ämne, att studeras i alla medlemsstater.
Jag inser att det kunde vara lämpligt exempelvis för engelska elever att äntligen få lära sig hur vi, trots att vi segrade i alla de avgörande slagen i hundraårskriget såsom Agincourt och Crecy, på ett eller annat sätt lyckades förlora kriget.
Men det bör inte ske genom obligatoriska läroböcker, som gjorts upp av kommissionen.
Jag uppskattar Escuderos anmärkningar och uppfattar det som om han accepterade ändringsförslaget.
Rapporten förfäktar också att 1 % av EU: s utgifter för offentliga arbeten bör läggas på konstverk, för att försköna sagda offentliga arbeten.
Jag hävdar inte att vi aldrig bör ha konstverk på allmänna platser som bekostats av det allmänna, men jag tycker inte det är lämpligt alltid, och jag har föreslagit ett ändringsförslag som skulle begränsa detta till endast när det var lämpligt.
En punkt där jag är helt oense med min kollega - och jag säger detta i egenskap av budgetföredragande för Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning och media - är att vi måste öka den totala finansieringen avsedd för kultursektorn.
Europas kulturella arv inte bara behöver och förtjänar ytterligare finansiering för sin egen skull, utan också därför att kultursektorn dessutom utgör en viktig bakomliggande kraft för ekonomisk tillväxt och sysselsättning runt om på vår kontinent.
Det är ett budskap som måste uppfattas inte bara av kommissionen utan av rådet och - tyvärr - av detta parlament också.
