# ID: svediakorp-gov473590
# author: Escudero (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-01-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 664
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, jag vill kortfattat redogöra för de allmänna riktlinjerna i detta betänkande, vars utgångspunkt är beroendet mellan kulturellt och politiskt agerande i Europeiska unionen.
Som bekant byggde integreringsprocessen till en början på ekonomiska intressen, men fr.o.m.
Maastrichtfördraget strävar man efter att uppnå ett slags medborgarskap inom unionen som grundläggande mål och på längre sikt ett europeiskt medborgarskap.
I västerlandets politiska historia har dock medborgarskapet alltid varit förbundet med existensen av ett ideologiskt och kulturellt samhälle.
Kultur betyder då inte någon slags lärd dekor eller adjektivisk, utsmyckande textreferens utan är själva hjärtat och skälet till att vilja tillhöra det europeiska medborgarskap som eftersträvas.
Om det inte finns ideologiska och kulturella ramar och system, får vi inte heller någon politisk gemenskap och utan detta blir det inget europeiskt medborgarskap.
I Fördraget om Europeiska unionen finns kulturreferenser i artikel 3, artikel 92 och framför allt i den viktiga artikeln 128 som bildar den nya avdelningen IX, ägnad åt kulturen.
I denna artikel förutsägs att gemenskapen kommer att bidra till kulturens blomstring i medlemsstaterna på grund av den nationella mångfalden.
Man skall aktivt medverka till samarbete mellan medlemsstater och inom många områden stödja och befrämja samarbete med tredje land.
Gemenskapens agerande inom alla dessa områden där den dock inte har ensamrätt, som exempelvis inom kulturen, måste enligt artikel 3b i fördraget underordna sig subsidiaritetsprincipen och endast agera då medlemsstaterna själva inte lyckas nå uppsatta mål på tillfredsställande sätt.
På detta sätt underkastas gemenskapens agerande denna princip och eftersom subsidiaritetsprincipen inte är empirisk utan snarare ett abstrakt begrepp, är gemenskapens agerande beroende av hur den tolkas.
Vi rekommenderar då en flexibel tolkning, eftersom en radikal och stelbent tolkning i praktiken skulle omöjliggöra gemenskapsåtgärder, vilka dock måste hållas inom de ramar som angetts i nämnda artikel 128.
Undersökningen av kulturella gemenskapsåtgärder sträcker sig dock längre än de konkreta programmen - Caleidoscopio, Ariane och Rafael - vilka är väl värda både beröm och stöd för sin analys av alla slags ekonomiska och administrativa åtgärder som påverkar kulturområdet.
Med hänsyn till medlemsstaternas initiativ och de olika folkens historiska och lingvistiska karaktär bör gemenskapsåtgärder till förmån för Europas kulturer befrämjas.
I enlighet med vad som föreslås i detta betänkande krävs sålunda att man inrättar en klausul för förenlighet med kulturmålen för alla gemenskapsåtgärder av betydelse i detta sammanhang.
Gemenskapen bör inleda en institutionell dialog med alla de enheter - universitet, akademier, stiftelser etc. som verkar inom kulturområdet.
På så sätt kan man överbrygga historiska felsteg och missförstånd och skapa ett socialt klimat av samförstånd, frihet, tolerans och respekt, i vilket det blir möjligt att befästa de demokratiska värdena för en politisk samlevnad.
Herr ordförande jag vill avsluta med att säga att detta betänkande, som är under prövning i kommissionen, väckte särskilt intresse ifråga om idéer, kommentarer och ändringsförslag hos medlemmarna i olika politiska grupper och godkändes med enhetligt bifall.
Efter detta godkännande och inför kammaren har tre ändringsförslag framlagts: ett från Pack, vilket tog upp en viss lydelse från min egen text som händelsevis försvunnit, gällande behovet att begrava resterna av analfabetismen och befrämja en tillfredsställande undervisningspolitik.
Naturligtvis är jag helt överens med detta ändringsförslag som återställer den ursprungliga texten.
Jag är också enig med Perrys ändringsförslag, på begäran av kommissionen, att experter skall utarbeta en undervisningsskrift om Europas historia som man kan rekommendera, men ej påtvinga, att medlemsstaterna inkluderar i sitt utbildningsprogram.
Däremot är jag inte överens med den nya text som samme Perry föreslår till punkt 18 - vilken handlar om investeringar i konst och utsmyckning av offentliga verk och byggnader.
Denna punkt är resultatet av ett bra ändringsförslag från ledamoten Aparicio och är mer ambitiös och lättare genomförbar i vår uppgift att återupprätta kulturens roll i det europeiska livet.
