# ID: svediakorp-gov473577
# author: Schäfer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-01-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 371
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, kollegor!
Rådets skriftliga betänkande var stipulerat i EU-fördraget.
Den årliga diskussionen om detta i det Europeiska Parlamentet får emellertid inte förvandlas till en ritual.
Därför vill jag använda dagens debatt, till att prata om de konkreta perspektiven för den gemensamma europeiska framtiden och där anknyta till några viktiga händelser 1995.
För det första: utvidgningen till 15 medlemsstater.
Denna framgång var samtidigt en signal för den nödvändiga restaureringen av vår gemenskap och de förändrade politiska rambetingelserna.
Om detta debatterar nu, som bekant, regeringskonferensen.
För det andra: Reflexionsgruppens verksamhet under ordförandeskapet av Carlos Westendorp med två ledamöter från det Europeiska Parlamentet.
Här markerades att utan deltagande från folken i den Europeiska Unionen och deras demokratiskt valda företrädare, är denna restaurering inte möjlig.
Därför måste också regeringskonferensens resultat ta hänsyn till det Europeiska Parlamentets krav.
För det tredje: det resoluta engagemanget från det Europeiska Rådet i Madrid, att förverkliga valutaunionen.
Vi följer uppmärksamt, men inte utan kritik, vad rådet nu presterar i arbetet med att genomföra besluten.
För det fjärde: fastläggandet av en politisk dagordning för de kommande åren, dvs regeringskonferens, valutaunion, förhandlingar om utvidgning, liksom revisionen av den finansplanen och de egna medlen.
Med hänsyn till dagordningen måste toppmötet i Amsterdam i mitten av juni föra med sig grundläggande reformer för den Europeiska Unionen.
1995 har emellertid också lämnat efter sig problem som fortfarande är helt olösta.
Det är för det första Europas utrikespolitiska svaghet som i realiteten består i 15 regeringars oförmåga att agera gemensamt, se på exemplet Jugoslavien.
Men det är framför allt den sociala katastrof som arbetslösheten utgör.
Den var 1995 och 1996 ett prioriterat tema i Europeiska Rådet utan att en konkret framgång kunde uppnås.
Regeringskonferensen måste därför föra med sig förbättringar med ett nytt kapitel i sysselsättningspolitiken och slutet på Storbritanniens optouts.
Men det räcker inte.
Inom ramen för en gemensam samordning måste medlemsstaterna ta över ansvaret för en positiv utveckling på arbetsmarknadsområdet.
Politisk demokrati och social rättvisa, förblir oskiljaktiga fundament i den fortsatta europeiska integrationen.
