# ID: svediakorp-gov473557
# author: Pradier (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-01-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 451
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, först vill jag tacka Reding för det både kloka och realistiska innehållet i hennes text.
Man kan naturligtvis beklaga att det handlar om ett initiativbetänkande som inte har någon tvingande karaktär, men låt oss vara nöjda med vad vi har.
Jag har personligen upplevt en barndom då människor som kämpade mot nazisternas förtryck stämplades som terrorister och avrättades och deporterades.
Med försynens hjälp och tack vare våra föräldrars gärning lever vi idag i en rättsstat och våra institutioner i Europeiska unionen styrs av demokratiska lagar.
Det politiska våld som försöker rasera dessa institutioner kan heller inte på minsta vis rättfärdigas och måste överallt kraftfullt slås ned.
Flera mycket positiva, modiga och sanna aspekter av texten förtjänar att framhållas.
Framförallt att åtgärderna för att bekämpa terrorism inte på något sätt skall grundas på undantagslagar.
Detta tror jag visar på ett stort politiskt mod, som jag till fullo ställer mig bakom.
Den andra aspekten är att öppnandet av de inre gränserna inte på minsta vis ökat risken för terrorhandlingar.
I detta sammanhang - och nu avlägsnar jag mig en aning från den föregående debatten - bör vi se upp så att inte bilden av terrorismen som sprids genom media ger de värsta grottmänniskorna, som till och med har sin hemvist i detta hus, vatten på sin kvarn.
Terrorismen i Europa är ingen utländsk farsot.
Det är ingen importvara, som man försöker inbilla oss.
Den når oss inte bara från Iran, Libyen, Algeriet, Afghanistan eller andra länder, den föds och växer helt ohämmat på vårt territorium och får sin näring av föraktet för demokratiska institutioner, av intolerans och urspårade krav från nationalistiskt håll.
Låt er inte luras.
Dessa urspårningar är på intet vis nödvändiga.
Mitt ibland oss kan våra skotska kollegor och ett antal av våra katalanska kollegor intyga att det är fullt möjligt att hysa nationalistiska strävanden och samtidigt verka för en minutiös respekt av den demokratiska institutionen.
Jag tror att de på den punkten utgör ett skyddande föredöme.
Den tredje aspekten som förefaller mig vara viktig att framhålla är att försvar av terrorism har klassats eller kommer att klassas som ett brott.
Detta är nödvändigt för att slå undan benen inte endast för terrorismen, utan också för den politiska demagogi den ibland omger sig med.
Till sist är det på sin plats med en uppmaning till medborgarna om att visa mod i kampen mot terrorism och även aktivt bidra till att de som tillfälligt låtit sig lockas av terrorism socialt, yrkesmässigt och politiskt återinlemmas i samhället.
