# ID: svediakorp-gov473555
# author: Puerta (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-01-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 582
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, vi lyckönskar Reding till hennes betänkande, vilket är ett viktigt instrument i kampen mot terrorism och som påvisar behovet av att inrätta ett nytt europeiskt rättsligt område inom vilket medlemsländernas rättsliga beslut erkänns och ratificeras.
Terroristattentat inom Europeiska unionen kan inte på något sätt berättigas genom någon som helst ideologi eller religiös, kulturell eller nationell identitet.
Trots politiska motiv bör de betraktas som kriminella handlingar och dömas enligt straffrätten.
Terrorhandlingar kränker ett flertal grundläggande mänskliga rättigheter, särskilt rätten till liv, rätten att inte utsättas för kroppsskada och rätten till personlig frihet.
De syftar dessutom till att hota den inre freden i ett visst område liksom den ekonomiska och sociala utvecklingen samt att äventyra de demokratiska institutionerna.
Några av Europeiska unionens medlemsstater - och detta måste klart och tydligt sägas - konfronteras för närvarande med terrorhandlingar med gränsöverskridande organisation och stöd.
Därför är det nödvändigt att vidtaga ett åtgärdsprogram för en samordnad kamp mot terrorism i Europeiska unionen.
Vår grupp stöder följaktligen det ändringsförslag som uppmanar rådet att vidtaga de nödvändiga åtgärder som krävs för att en medborgare i en medlemsstat som är anklagad för terroristhandlingar eller samröre med väpnade grupper inte skall kunna komma i åtnjutande av flyktingstatus i en annan medlemsstat.
Asylpolitiken skall enbart gälla medborgare i tredje land som lever i ett icke-demokratiskt land.
Eftersom vi är demokrater och lever i demokrati tillkännager vi här att de åtgärder som vidtages mot terrorism alltid bör ske inom lagens råmärken men med respekt för terroristernas mänskliga rättigheter.
Det är demokratins och rättsstatens storhet som vi alla här idag försvarar.
När vi därför anmodar om ratificering av Europolkonventionen visar vi vår önskan om att det inte skall finnas några diskriminerande kriterier beträffande någon som helst grupp och att klara gränser fastställs för den information och de register som skall användas inom Europol.
När vi nu beaktar de mänskliga rättigheterna för dem som anklagas för terrordåd, får vi inte glömma det lidande och den ångest offren och deras släkt, vänner och landsmän drabbas av.
De här terroroffren, som i mitt land, Spanien, kan vara högt uppsatta personer inom den statliga eller autonoma militär- och säkerhetstjänsten, representanter för de demokratiska institutionerna eller medborgare som tillsammans och utan urskiljning mördas på offentliga platser.
Där dör män, kvinnor och barn som först i och med att de dör blir kända och omnämna i media.
Vi kommer djupt rörda ihåg de nästan 1 000 dödsoffren i terrorismens Spanien, bland dem Enrique Casas, Gregorio Ordónez, Fernando Múgica samt Francisco Tomás y Valiente, alla kända för sitt engagemang i de demokratiska institutionerna, eller överbefälhavaren i Madrid, Quintana Lacaci, som beslutsamt försvarade den spanska demokratin vid statskuppförsöket 1981.
Vi kommer också ihåg alla invalider, som Irene Villa, och särskilt de som just nu är kidnappade, José Antonio Ortega Lara och Cosme Delclaux, och som utsätts för svår psykisk tortyr.
Jag skall nu sluta, men jag vill, när vi nu har dem i åtanke, be om att man klart och tydligt rättsligen och effektivt ger dem och deras familjer såväl moralisk som materiell hjälp.
Samtidigt vädjar vi till parlamentet och våra europeiska institutioner om att tillsammans, på ett bättre och effektivare sätt, försvara de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstaten.
(Applåder)
