# ID: svediakorp-gov473552
# author: Palacio Vallelersundi (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-01-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 674
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Ett blått band herr ordförande.
Den Europeiska unionens himmel är i dag ett blått band som sträcker sig från La Palma till Malmö, från Rhodos till Dublin.
Ett blått band som är en tyst symbol för den dagliga kampen, för det sociala fördömandet av den terrorism som växt fram i det spanska Baskien, en zon som har plågats speciellt av denna sociala sjukdom.
Genom att upprepa föredragandens ord upphöjer i dag Europas medborgare, representerade i denna kammare, klart och tydligt sin röst: " Det räcker nu, vi står alla eniga mot terrorismen ", och de drar en linje: på denna sida demokraterna; på den andra sidan terroristerna, som är vanliga förbrytare.
Vi befinner oss, ärade ledamöter, inför en viktig omröstning.
Jag hyser inga tvivel om att resolutionen vi arbetar med i morgon får kammarens stöd genom överväldigande majoritet och jag har äran att i detta ögonblick få meddela, från Europeiska folkpartiets grupp, vår grupps åtagande gentemot resolutionen så som gentemot vissa ändringsförslag, särskilt nummer 2, 4, 5, 6, och 11.
Jag lyckönskar också Reding, med Schulz ord, för hennes berömvärda arbete.
Vi befinner oss, herr ordförande, inför en viktig omröstning.
För det första är det en omröstning fylld av symbolik.
Hela Europa, utan någon oenighet, fördömer terroristhandlingarna och förbinder sig att bekämpa terrorismen och inte bara terrorismen i sig utan också dess stödkretsar, dess talesmän, medhjälpare och de som ger intellektuellt stöd.
Europeiska unionen sade Reding, och det är viktigt att upprepa, är sammanfogad på rättsstatlig grund och med respekt för de grundläggande friheterna.
Det finns alltså ingen plats för minsta lilla förståelse för terrorismen och terroristhandlingarna.
Varje krav, varje ideologisk eller politisk tanke har en utvecklingsmöjlighet inom den lagliga ramen och de som ställer sig utanför denna möjlighet måste betecknas för det de är: farliga vanliga förbrytare.
Mot dem reser sig, och måste resa sig, den ordinarie rätten.
Där ansluter jag mig också till Redings iakttagelser i all sin kraft och stränghet.
Dessutom, långt ifrån att hamna bland de allmänna deklarationerna, går denna resolution in på konkreta områden och kräver åtgärder, som de europeiska medborgarna anser sig inte kunna vänta på för att bekämpa denna sociala sjukdom.
Reding har tagit upp dem en efter en.
Jag skall bara ta upp några av dem som jag tycker är mest symboliska och träffsäkra.
Europas medborgare kräver av regeringsinstanserna att de ökar sitt samarbete.
De begär ett tidigareläggande av det datum då Europol får behörighet att förebygga och bekämpa terrorismen i hela Europeiska unionen och att ingen medborgare i Europeiska unionen skall kunna få asyl eller flyktingstatus i annan medlemsstat när han har begått eller är anklagad för terroristhandlingar i Europeiska unionen.
Och naturligtvis ett ovillkorligt stöd till offren för terrorismen.
Dessutom är denna resolution framför allt hopp och uppmuntran.
Hopp om att Europeiska unionen, en värld i omvälvning, än en gång rätar på sig som rättvisans och de mänskliga rättigheternas fanbärare.
I dag är den fanan det standar som förbrödrar, ur det som trasats sönder av terrorismen men med blicken vänd mot en framtid av socialt lugn, alla Europas medborgare, och som är allas vårt bidrag till offren för terrorismen, de offer som är och har varit ett resultat av terrorismen, till alla de spanska medborgare, José Antonio Ortega Lara och Cosme Delclaux, som nu är en sammanfattning av terrorismens hela skräck och smärta, till deras familjer och deras närstående.
Herr ordförande, ärade ledamöter, denna de grundläggande rättigheternas standar, denna europeiska fana, gestaltar i dag ett blått standar vilket är detta symboliska band som sträcker sig från La Palma till Malmö och från Rhodos till Dublin.
(Applåder)
