# ID: svediakorp-gov473511
# author: Pirker (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-01-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 440
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, mina damer och herrar!
Debatten om rasism och främlingsfientlighet är utan tvivel en absolut nödvändig debatt.
Jag skulle vilja använda debatten framför allt för att ta upp punkten främlingsfientlighet till diskussion.
Det räcker inte att föra en debatt och konstatera att detta fenomen existerar.
Jag tror, att vi mycket starkare måste gå in och utforska orsakerna till främlingsfientligheten, och när vi känner till dessa, snabbt vidta motåtgärder.
Vi vet att orsakerna till främlingsfientlighet delvis ligger i att det finns olösta problem i de enskilda ländernas asyllagstiftning, som t.ex. för långa handläggningstider och att det finns för lite vilja att dela på bördorna, när det gäller krigsflyktingar.
Jag vill bara påminna om året 1991 / 92, då just Tyskland och Österrike blev speciellt starkt drabbade av det.
Jag vill påminna om avsaknaden av skattemekanismer i samband med arbetsmigrationen, som till sist också kan leda till oro för att förlora arbetsplatsen.
Jag vill påminna om problemen vid åtgärder för integration, som utan tvekan är otillräckliga.
Jag vill också erinra om att vi mycket ofta kan se en mycket snabb ökning av asylansökningarna.
Enbart siffrorna från 1985 med 159 000 ansökningar om asyl och 1992 med 674 000, visar på en dramatisk utveckling.
Jag skulle också som en orsak vilja ange den import av konfliktpotentialer som den stora invandringen medför, där just konflikter som annars äger rum i hemländerna förs över till de länder dit inflyttningen sker.
Flyttströmmarna utnyttjas också av den organiserade brottsligheten.
Det finns alltså många orsaker och vi vet att ur dem har vi oro och till sist främlingsfientlighet som resultat.
Därför måste vi agera snabbt mot dessa orsaker.
Jag vill ange några konsekvenser: För det första bör vi sträva efter gemensamma regleringar i asyl- och visumpolitiken.
För det andra måste vi försöka få till stånd en harmonisering av arbetsmigrationen, i det att vi, för det tredje, försöker vara förutseende med att dela på bördan, om det skulle komma nya flyktingströmmar.
Den fjärde punkten är den gemensamma kontrollen av de yttre gränserna, och den femte punkten gäller åtgärder för bekämpningen av den organiserade brottsligheten, eftersom det hela tiden är fel människor som görs ansvariga för detta.
Jag skulle välkomna om denna övervakningsinrättning kunde skapas just som en observationsplats i Europa.
Om vi lyckas förstå orsakerna och vidta lämpliga åtgärder, då har vi skapat förutsättningar för att det i framtiden kommer att finnas mindre, eller överhuvudtaget ingen främlingsfientlighet alls.
