# ID: svediakorp-gov473508
# author: Dijkstal (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-01-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 589
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Ordförande, jag är mycket tacksam mot parlamentet för att jag får framträda här.
Det är en höjdpunkt i karriären för varje minister eller statssekreterare.
Jag vill kort svara på herr Oostlanders påpekande.
Först skulle jag väldigt gärna vilja ansluta mig till ett av hans påpekanden.
Till en början är kanske det viktigaste skälet till varför Unionen, rådet, kommissionen och alla berörda måste bry sig om kampen mot rasism, främlingsfientlighet, främlingshat, antisemitism att det ligger i gemenskapens födelse.
Det är de tragiska händelserna under första hälften av detta århundrade som gör det nödvändigt, fortfarande idag, att här och på andra ställen inom ramen för den Europeiska unionen, diskutera denna mycket viktiga och från och till mycket sorgliga fråga.
Jag hoppas att ni även är övertygade om att ordförandeskapet inte har någon som helst tvivel om detta.
Sedan togs ett par punkter upp som jag mycket kort vill besvara.
Låt mig börja med punkten som nämndes i slutet av herr Oostlander: utvecklingen på väg mot det Europeiska centrumet för övervakning.
Jag är lite överraskad över den bestämdhet som herr Oostlander talar om detta veto från den brittiska regeringen.
Jag hade till för fem minuter sedan inte nåtts av någon signal om denna innebörd.
Jag har tagit del av tidningsartiklar och andra medieutsändningar som jag oroar mig inför, men det är så vitt jag vet inte tal om något veto.
Jag utgår ifrån att också Storbritannien är övertygat om det önskvärda och nödvändigheten av att på unionsnivå göra något åt denna fråga, även inom ramen för ett centrum för övervakning.
Men det är fortfarande möjligt med diskussioner om hur den juridiska formen bäst kan få form.
Jag har uppfattat det så att man också från Storbritanniens sida funderar över lösningar av den juridiska sidan av detta.
Jag är hoppfull och kommer från ordförandeskapet sida då också att göra allt för att försöka behålla Storbritannien i denna båt på väg till ett centrum för övervakning.
Dessutom nämnde herr Oostlander två viktiga teman.
Undervisningsavsnittet och därmed säger han implicit, att man skall informera nya generationer ordentligt om vad som gäller när man talar om rasism och diskriminering.
I andra hand vikten av en aktiv integration i våra medlemsstater i gemenskapen som sådan.
Jag är inte helt enig i dessa två punkter.
Om dessa frågor även kan behandlas på unionsnivå, skall vi naturligtvis göra det.
Om det inte är möjligt, tycker jag att särskilt de nationella kommittéerna som nu är inrättade inom ramen för Europaåret och som skall bli aktiva, speciellt inom området undervisning och inom området aktiv integration även i den egna medlemsstaten, måste ge stor uppmärksamhet åt detta just där.
I morgon sker upptaktskonferensen i Haag om antirasist-året.
I morgon undertecknas också i Haag en avsiktsförklaring, det hoppas jag i alla fall, där uttryckligen samma önskan som herr Oostlander uttalade anges.
Jag måste säga er: jag är, när det gäller det, hoppfull om att de nationella kommittéerna i medlemsstaterna kommer att ta upp handsken som herr Oostlander har kastat här.
Jag utgår också ifrån att vi i slutet av det här året kan göra en balansräkning och att vi då kanske ändå med lite stolthet kan konstatera att det inom unionens ram, inom rådets ram, inom ordförandetskapets ram verkligen har åstadkommits något konkret.
