# ID: svediakorp-gov473442
# author: Olsson (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-01-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 431
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Europa är ju egentligen en fantastisk kontinent, och EU är också ett fantastiskt område med sin mångspråkighet och mångkulturella karaktär.
Det kan även sägas att vi är " månggastronomiska "; vi har väldigt olika matkulturer i olika delar av unionen.
Detta innebär också att vi ofta har olika benämningar för samma sak, vilket är naturligt, eftersom vi använder olika språk.
Å andra sidan händer det också ibland att vi kallar olika saker för samma sak, vilket däremot inte är riktigt rätt.
Allt detta är ett mycket komplicerat sammanhang som det är viktigt att vi försöker reda ut.
Samtidigt är det viktigt att notera att det som håller på att ske i den europeiska integrationen och i näringslivet är att vi alltmer koncentrerar verksamheter till stora, centrala enheter.
Det är inte självklart att livsmedelskonsumenten egentligen anser att detta är särskilt bra.
Kanske är det så att livsmedelskonsumenten vill ha den lokala särprägeln, kanske vill livsmedelskonsumenten känna att han eller hon vet hur och var ett visst livsmedel är producerat?
I detta sammanhang är både ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar viktiga, så länge de inte missbrukas.
Jag har erfarenhet av den svenska medlemskapsförhandlingen och vet att denna fråga då var uppe till diskussion ganska mycket.
Man kan säga att de namn och benämningar som vi använder på produkter i Sverige kanske ibland är olämpliga i EU-sammanhang, men vi ville ändå behålla dem så länge.
Därför tror jag att det är viktigt att ordna upp detta, så att vi på sikt inte har någon vilseledande information.
Samtidigt måste det finnas en flexibilitet, så att vi kan acceptera att ett land får lov att använda en viss, traditionell benämning i det egna landet tills vidare, eller tills frågan har lösts på annat sätt.
Därför sätter jag värde på att det finns en viss tidsfrist och tycker att kommissionens tidsfrist i grund och botten är att föredra.
Jag skulle också gärna se att det skulle vara möjligt att förlänga tidsfristen om det finns problem med en bestämd produkt.
Jag vill inte gärna ha någon begränsning av denna möjlighet till förlängning.
Herr ordförande, med detta tror jag att vi kan gå till omröstning om detta betänkande, och jag hoppas att vi ändå i huvudsak kan bli eniga.
Jag håller till största delen med Fantuzzi, bara vi kan inse att det finns en del problem, kanske inte minst i nya medlemsländer.
