# ID: svediakorp-gov473429
# author: Oreja Aguirre (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-01-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 592
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande och övriga ledamöter, jag måste erkänna att jag starkt känt hur den obevekliga tidsbegränsningen har hindrat oss att höra mer av föredragningen från Carrère d ' Encausse, som är en odiskutabel expert på denna regions frågor.
Jag vill verkligen uttrycka min uppskattning till henne för detta omfattande och grundliga betänkande.
Hon har gjort unionen en stor tjänst genom att påvisa regionens strategiska betydelse och understryka våra intressen där.
Vårt första intresse är nödvändigheten av att bistå dessa länder.
Att hjälpa dem att utvecklas mot självständiga demokratier, stärka deras band med Europa och få slut på de konflikter som de är indragna i.
Trots den tid som gått sedan kommissionen kom med sitt meddelande om en möjlig strategi från Europeiska unionens sida för denna region, har situationen i Kaukasien tyvärr ej genomgått några större förändringar.
Man kan inte åstadkomma en varaktig återuppbyggnad om de tre länderna i fråga ej kan finna ett sätt att leva tillsammans, sinsemellan och med övriga grannländer.
Då blir alla våra investeringar där fruktlösa, dvs. investeringar vi gjort i form av humanitär hjälp och livsmedel, tekniskt bistånd samt lån på mer än 800 miljoner ecu sedan självständigheten.
Vi hoppades kunna dra fördel av vår situation som främsta biståndsgivare i regionen för att stödja de internationella ansträngningarna för en lösning på konflikterna, särskilt den mellan Nagorno-Karabach.
Även om rådet inte kom till en gemensam ståndpunkt enligt vårt förslag, antog det dock några beslut som gett oss möjlighet att stimulera det regionala samarbetet i Kaukasien, såväl genom samarbetsavtal som genom vårt Tacisprogram, särskilt inom energi- och transportområdena.
Tack vare detta fortsätter vi att räkna med kapital för att gå vidare med vårt ekonomiska samarbete med de enskilda republikerna enligt våra politiska målsättningar.
Detta ger oss också en ram för utveckling av Europas ekonomiska närvaro, vilken är betydelsefull för balansen i de viktiga politiska säkerhetsfrågorna, särskilt i Armenien och Azerbajdzjan.
Av nämnda skäl anser jag det vara mycket viktigt med en snabb ratificering av de tre avtal som utarbetats med tanke på att de skulle vara så lika som möjligt.
Om vi eftersträvar att spela en viktig roll i regionen, kräver våra relationer med varje enskilt land särskild hänsyn.
För närvarande accepteras kommissionen inte bara som en viktig biståndsgivare, utan respekteras även på grund av sin opartiskhet, vilket också framgått av några av inläggen här.
Det är av stor vikt att vi fortsätter att visa att vi förstår vilka problem alla parter måste ta itu med.
Och när betänkandet talar om behovet av att öppna gränserna mellan Turkiet, Azerbajdzjan och Armenien, bör vi komma ihåg att för Armenien är blockaden ett problem, medan problemet för Azerbajdzjan är att få slut på ockupationen av dess områden, inklusive dem som ligger utanför Nagorno-Karabach samt att få garantier för ett säkert tillbakavändande av mer än en miljon flyktingar.
Beträffande den demokratiska utvecklingen i regionen följer kommissionen på nära håll situationen och försöker skynda på en fortsättning av framstegen.
Rapporten från OSSE angående presidentvalet i Armenien avslöjar att demokratiproblemen inte enbart är begränsade till Azerbajdzjan.
Det viktigaste är att de båda länderna förstår att man måste åstadkomma förbättringar och här kan vi dra nytta av våra program för tekniskt bistånd som påtryckningsmedel.
Vi bör också betona att ju starkare våra bilaterala förbindelser är, desto större möjligheter har vi att åstadkomma verkliga framsteg.
