# ID: svediakorp-gov473352
# author: Menrad (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-01-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 996
# sentences: 48
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, herr kommissionsledamot!
Jag vill göra er uppmärksamma på att jag vid sidan om de fem minuterna som föredragande har fått ytterligare tre minuter från min grupp.
Sedan över 20 år försöker den europeiska kommissionen och Europaparlamentet harmonisera och samordna bolagsrätten.
På senare tid har framför allt debatten om de europeiska aktiebolagens rättsform blossat upp.
Det s.k.
Ciampibetänkandet konstaterar att avsaknaden av en stadga för europeiska bolag förorsakar betydande kostnader för den europeiska ekonomin.
Med stöd av gruppens undersökning för en vitalisering av den europeiska konkurrensförmågan eftersträvar kommissionen ett snabbt antagande av stadgan, helst under 1997.
För ett halvt årtionde sedan hade kommissionen också förslag på europeiska kooperativ, europeiska ömsesidiga bolag och europeiska föreningar, alltså inte endast för europeiska bolag.
Antagandet av lämpliga förordningar över den typen av sådana sällskapsformer med europeisk lagstiftning har hittills misslyckats i ministerrådet.
I första hand därför att man inte kunnat ena sig om de med dessa rättsinstrument oskiljaktigt förbundna direktiven, vad det gäller arbetstagarnas ställning.
Mest omstridd var idén om att sätta in särskilda arbetstagarrepresentanter i bolagsorganisationen, som vi exempelvis har i några styrelser: Deltagande och medbestämmande utgör viktiga led i en samhällelig demokratisering.
De betyder samtidigt ekonomisk produktivitet.
Endast den informerade, kvalificerade, engagerade och motiverade arbetstagaren som förfogar över möjlighet till deltagande, kan utveckla organisationsformer och teknologier och umgås med dem så att alla möjligheter för en långsiktig utveckling uttöms.
Huvudmålsättningen med meddelandet som vi diskuterar idag är att skilja förslag om europeiska samhällsformer från den europeiska lagstiftningsprocessen.
Kommissionens överläggningar koncentrerar sig på om och på vilket sätt direktivet om europeiska koncernråd där skulle vara till någon hjälp.
För diskussionen erbjuder kommissionsmeddelandet tre alternativ: Den första, vill ha ett bibehållande av status quo, den andra och den tredje alternativet hänger intimt samman.
Båda utgår från att tvisten om delaktighet i organ som styrelse eller förvaltningsråd inte fullföljs och att direktiven för deltagande dras tillbaka.
Det andra alternativet föreslår utöver direktivet om europeiska företagsråd ett gemensamt instrument för skapandet av miniminormer för information och samråd på nationella nivån.
Jag anser det vara viktigt med ett sådant steg också just för att få det europeiska företagsrådet att fungera bättre.
Men ett bidrag till ekonomiskt medbestämmande är inte detta förslag.
Socialutskottets resolutionsförslag kräver att det för det första inte skall kunna bildas ett europeiskt bolag eller andra sällskapsformer utan att direktivet om europeiska företagsråd har genomförts.
Det skiljer på ett annat sätt än kommissionens meddelande mellan enbart informations- och samrådsrätter, som ett europeiskt företagsråd har, och de möjligheter till deltagande vid företagsbeslut genom kollektivavtalsliga rättigheter som arbetstagarna i styrelserna i Tyskland eller Nederländerna har eller t.ex. i de nordiska staterna Finland och Sverige.
På så sätt kräver mitt betänkande, för det andra, ekonomiska deltagandemöjligheter för arbetstagarna.
Vad det gäller mångfalden av modeller i den Europeiska unionen måste två faror undvikas.
Det kan inte handla om att föra över en bestämd medbestämmandemodell hos några få medlemsländer på de övriga staterna i gemenskapen, alltså t.ex. ingen export av den mycket vittgående tyska modellen.
Men arbetstagarnas medbestämmanderätt får heller inte kringgås med hjälp av ett europeiskt rättsinstrument.
Det får inte leda till den ofta citerade flykten från medbestämmandet.
Däremot måste miniminormer hos de europeiska bolagen ombesörjas.
Ett europeiskt initiativ förutsätter att de redan bestående medbestämmandereglerna är kända.
Därför välkomnar vi insättandet av en grupp sakkunniga ur arbetsmarknadsparternas led och vetenskapen.
Denna expertgrupp har till uppgift att kartlägga, genom en jämförande studie, den rättsliga och den faktiska situationen vid information, samråd, deltagande och medbestämmande i EU staterna.
De borde också undersöka de europeiska företagsrådens roll i ett helhetskoncept för medbestämmande.
Vi hoppas att gruppen, som ju redan har börjat arbeta, tar sig tid att utarbeta ett slutgiltigt förslag.
Resultaten av studien måste ställas till förfogande för en social dialog på europeisk nivå, för att sedan kunna bestämma över ramöverenskommelser om medbestämmande.
Motsvarande överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter är även tänkbara på bransch och koncernnivå.
I varje fall behöver vi för medbestämmandet i alla europeiska aktiebolag ett särskilt skräddarsytt system som motsvarar den respektive rörelsens eller koncernens strukturer.
Meddelandet debatterar varför direktivet om europeiska företagsråd var så framgångsrikt.
Man kan vända och vrida på det hur man vill, det egentliga framgångskonceptet hos ett europeiskt företagsråd består i vissa förfaringsprinciper.
De kan också spela en viktig roll vid utarbetandet av en medbestämmandemodell för ett europeiskt aktie- eller annat samfund.
Flexibilitet, förhandlingslösningar och miniminormer för det fall enighet inte kan uppnås mellan de sociala parterna inom en bestämd tidsfrist, borde föreskrivas genom ett europeiskt direktiv.
Det i övervägandet framlagda förslaget att gestalta stadgan för europeiska bolag attraktivare också för de små och medelstora företagen, betyder inte att det här borde uppstå zoner utan medbestämmande där antalet anställda är lågt.
Detta vill inte utskottet, men ändå ett understöd för dessa små och medelstora företag.
Låt mig ännu en gång kort sammanfatta socialutskottets positioner: För det första, vid utformningen av medbestämmandereglerna borde de sociala parterna spela en viktig roll; för det andra, deltagande vid europeiska bolag måste vara något mer än de europeiska koncernrådens rätt till information och samråd.
Det får i vilket fall som helst inte finnas ett rent europeiskt bolag utan ekonomisk deltagande för arbetstagarna.
Den europeiska modellen innebär social marknadsekonomi och till dess gestaltande grundsatser hör deltagande från arbetstagarna och partnerskap.
Deltagande och medbestämmande gynnar företagets utveckling.
Jag vill än en gång understryka denna min utsagas sista mening, och jag tackar alla medlemmar i socialutskottet för det goda understöd, såväl i ekonomiutskottet och i rättsutskottet, med vars yttrande vi till fullo instämmer.
(Applåder)
