# ID: svediakorp-gov473303
# author: Heinisch (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-01-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 831
# sentences: 37
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Genom godkännandet av den kompromiss som parlamentet och rådet kommit fram till avslutas ett över sex år långt lagstiftningsförfarande.
En process som haft ett minst sagt växlande förlopp fyllt med engagemang och kontrovers inte bara från de direkt delaktiga utan också från näringsliv, konsumentföreningar, allmänhet och press.
Under de rådande politiska och samhälleliga förutsättningar som rått har vi nått fram till en god kompromiss.
Framför allt livsmedelsindustrin behöver omgående denna reglering, inte så mycket av faktiska, vetenskapligt bevisade, anledningar som av politiska skäl.
Livsmedelsindustrin behöver en stabil rättslig grund i diskussionerna med politiker, förvaltning, konsumenter och allmänhet.
Vid ett misslyckande av den europeiska regleringen skulle vi få en renationalisering som allvarligt skulle påverka konkurrensen inom livsmedelsbranchen.
Det enda faktiskt genetiskt modifierade livsmedlet på marknaden idag (USA) är fortfarande " FlavrSavr Tomaten ".
En adekvat märkt tomatpuré, som kommer från en liknande tomat, introducerats med stor framgång i England i vår.
Bland lantbruksgrödorna spelar gentekniken en ökande roll, även om det främst handlar om förändringar av agronomiska kvalitéer och mindre om själva produkten i sig.
Med de genetiskt modifierade sojatyperna för livsmedelsproduktion som i år byggts ut i USA, har nu för första gången också genetiskt modifierade vegetabiliska råvaror nått Europa.
Ungefär ytterligare 40 genetiskt modifierade planttyper kommer följa efter de närmaste åren.
Bara på olika typer av majs har hittills närapå 1 000 olika försök gjorts i fält; genetiskt modifierad majs godkändes i EU redan i december.
Det är emellertid inte först nu, i och med införandet av den nya sojabönan, som gentekniken gjort sitt intåg i livsmedelsproduktionen utan det har länge varit så, om än utan inverkan på själva produkten i sig.
De för livsmedel viktigaste användningsområdena för gentekniken ligger på växtodlingen.
Man har nyligen lyckats ta bort allergener från ris och man arbetar även på ur näringsfysiologisk synpunkt viktigare ingredienser som exempelvis fettsyrehalt och på exempelvis stärkelsesammansättningen, som ur bearbetningsteknisk synpunkt är viktig.
Fler och fler goda resultat läggs till detta område.
Det finns potatis och rapssorter som på liknande sätt har förändrats i sin sammansättning och de är också i Europa kort från att introduceras på marknaden.
" Det är alltså ställt utom tvivel så att de nya livsmedlen öppnar en rad nya och intressanta perspektiv.
Likväl skapar de rädsla hos konsumenterna och de kan rentav vara skadliga för människor och miljö ", skriver Roth-Behrendt i sitt betänkande.
Det är just av dessa anledningar som jag anser det så viktigt att denna förordning, som både reglerar tillstånd och märkning för nya typer av livsmedel, godkännes.
Som apotekare noterar jag visserligen att vi för första gången befinner oss i en situation där vi måste ge vårt godkännande till livsmedel på samma sätt som vi gör med mediciner.
En sådan tillståndsplikt har hittills aldrig förekommit.
Alla nya sorters livsmedel som från och med nu kommer ut på marknaden faller under denna förordning och måste nu söka tillstånd, även de livsmedel som inte är genetiskt modifierade eller framställda med hjälp av genetiskt modifierade organismer.
Om det till exempel inte funnits kiwi i Europa, skulle dessa falla under de nya reglerna och i likhet med läkemedel behöva godkännas innan de skulle kunna komma ut på marknaden.
Var går gränsen för regleringsbehovet?
Kommer det i framtiden bara finnas livsmedel med bifogad varningstext hos oss?
Märkningsskyldighet består för de livsmedel som innehåller eller består av genetiskt modifierade organismer.
Dessutom måste enligt den nya förordningen alla de livsmedel märkas som i sin sammansättning eller sina näringsegenskaper inte är likvärdiga med befintliga produkter och för vilka det krävs en märkning av etiska eller hälsomässiga skäl.
Denna " icke-likvärdighet " måste påvisas genom en vetenskaplig bedömning, men förändringar som ligger inom ramen för naturliga variationer omfattas inte.
Med denna differentiering i förordningen om märkning blir den tillämpbar i praktiken så som producenterna och livsmedelsövervakningen krävt.
Samtidigt erbjuder den ett tillfredsställande skydd och tillräcklig information för konsumenterna.
Märkning av ett speciellt tillstånd hos en produkt kan bara följa då detta tillstånd verkligen kan påvisas i den slutliga produkten.
Med den reglering man nu nått fram till uppfylls kravet på sanningsenlighet och tydlighet.
Kompromissens räckvidd måste naturligtvis kontrolleras ingående för att i enlighet med de europeiska lagstiftarnas önskan kunna appliceras på aktuella och framtida fall.
Märkningen av produkterna kommer inte att ge konsumenterna mer än en upplysning om att genteknik används vid framställandet av denna produkt och vilka förändringar som detta har medfört.
Vi måste, och kommer att, ytterliga informera konsumenterna om bakgrunden och betydelsen av den teknik som använts för att kunna ge dem full säkerhet.
Bara genom grundlig upplysning kommer vi att kunna undvika hysteri och bereda vägen för de nya livsmedlen på marknaden.
