# ID: svediakorp-gov473233
# author: Castricum (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-01-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 553
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Ordförande!
Många medborgare känner det som att Europa allt mer blir en angelägenhet där marknad och valuta står centralt.
Förståelsen för utvecklingen blir mindre.
Där tidigare fördelarna med fri rörlighet av personer, varor och tjänster upplevdes som självklara, verkar nu nackdelarna bli allt tydligare.
Liberaliseringen av marknaden och konsekvenserna av strävandet mot en enhetlig valuta ledde till ovisshet och tvivel som gnager på unionens rötter.
Mot den bakgrunden är också de offentliga tjänsterna uppe till diskussion, inte minst kollektivtrafiken.
Initiativbetänkandet som vi nu behandlar antogs enhälligt av utskottet för transport och turism.
Bärytan kan måhända bli ännu större när vi i morgon antar det enda ändringsförslaget från kollega Wijsenbeek och jag föreslår då också att vi gör det.
I föreliggande betänkande har jag försökt att över de ideologiska skiljelinjerna sammanföra myndigheternas överhöghet och marknadseffekternas möjligheter på ett mer harmoniskt sätt.
Jag hoppas att det på det stora hela har lyckats.
I ett otal dokument, senast i betänkandet om ett citizen ' s network, har detta parlament betonat kollektivtrafikens samhällsintresse.
Ett större engagemang av Europeiska unionen är för handen liggande, framförallt också gränsöverskridande rörlighet.
Ekonomiskt, ekologiskt och socialt är det absolut nödvändigt att kollektivtrafiken får en större roll.
Samtidigt måste vi dock inse att rätten till rörlighet inte kan vara en absolut uppgift.
I betänkandet uttrycks med så många ord att myndigheterna måste fortsätta bära det politiska ansvaret för de offentliga tjänsterna, att en liberaliserad kollektivtrafiksmarknad inte ger någon enda garanti för att sammanhängande nät skall fungera och att arbetstagarnas intressen inom kollektivtrafiken vid ändrade förhållanden också ska spela en central roll i dessa förändringar.
Kärnan i dokumentet utgörs av tanken att kollektivtrafiken i dess bredaste mening inte kan fungera utan stöd från myndigheterna men att en bottenlös brunn, om en sådan må finnas, kan hellre dämpas genom klok strategi.
Medborgaren har rätt till offentliga tjänster, däribland till kollektivtrafik.
Samma medborgare har dock även rätt till att allt som kan göras görs för att organisera och verkställa de tjänsterna på ett ansvarsfullt sätt.
Ekonomiska insatser bör vara resultatinriktade.
Nödvändiga rationaliseringar måste ske på ett socialt försvarbart sätt.
Vid allt detta måste man tänka på att undersökning än en gång visat att det existerar många mycket olika former av stöd till kollektivtrafiken i unionens medlemsstater.
Det skulle vara bra om ett initiativ kunde tas till att samla in jämförbara uppgifter och därefter se efter om man kan bringa lite ordning i vad som nu ofta är ojämförbara storheter.
Långsamt men säkert skulle man på det sättet kunna arbeta fram emot en situation där marknad och valuta har en egen plats men medborgarnas intresse och myndigheternas ansvar ändå står centralt.
Till sist vill jag tacka utskottet för transport och turism för det konstruktiva sätt på vilket man tagit sig an mitt förslag till betänkande, och alla de som bidragit med byggstenar till innehållet för deras medverkan och kreativitet.
Jag ansluter mig å min sida gärna till de ord som tidigare riktats till kollega Cornelissen och som handlar om det sätt som han de första 2 1 / 2 åren av den här sessionsperioden lett utskottet för transport och turism.
