# ID: svediakorp-gov473226
# author: Matikainen-Kallström (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-01-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 396
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, att förbättra smidigheten i den europeiska luftfarten är en fråga med många dimensioner.
Lufttrafiken orsakar problem, bland vilka buller- och miljöolägenheterna är de största.
Vi måste finna lösningar både på nationell nivå och genom europeiskt samarbete.
Detta är särskilt viktigt för oss finländare, eftersom vi geografiskt är mycket sårbara när det uppstår stockningar i lufttrafiken.
Under långa flygresor läggs den ena förseningen till den andra och anslutningarna försvåras.
Det integrationsarbete, som Cornelissen kräver för att lösa problemen med hjälp av en alleuropeisk flygledningstjänst för luftfarten, är något som bör stödjas.
Genom att göra rutterna mer direkta och genom att utveckla organisationen för civilflyget i de östeuropeiska länderna kan situationen förbättras.
Ur Finlands synvinkel är det särskilt angeläget att understödja, att de baltiska länderna starkare än tidigare knyts till flygledningssamarbetet i Europa.
Man borde också överväga vad som speciellt i de tidigare sovjetrepublikerna kunde göras för att modernisera flygmaterielen och öka flygsäkerheten, bl. a. borde man förbättra piloternas kunskaper i engelska, det allmänna flygledningsspråket.
Här har vi en stilla tickande tidsinställd bomb.
För att desarmera den måste unionen snabbt offra gemensamma resurser efter mönster av Tacis- och Phare-programmen.
Situationen måste också ses över på nationell nivå.
Eurocontrol och ATM, i vilkas verksamhet också Finland delvis deltar, har fört med sig oomtvistliga fördelar för samordningen.
De har emellertid inte förmått skapa enhetlighet i medlemsländernas flygledningsorganisationer eller öka deras säkerhet.
Finland har tillsvidare som enda medlemsland i EU stått utanför Eurocontrol.
Orsaken har bl. a. varit fruktan för kostnadsökningar på inrikeslinjerna, kontrollen av den militära lufttrafiken samt att det skulle bli svårare att stödja de lågtrafikerade flygplatserna.
Finland, som är EU: s nordligaste och östligaste land, är förhållandevis stort, men glest befolkat, vilket gör att det är livsviktigt för Finland att upprätthålla ett väl fungerande nationellt flyglinjenät.
Trots centralisering bär varje enskild stat själv huvudansvaret.
Varje land måste själv bära sitt ansvar och till exempel investera de ruttavgifter, som man uppbär, i åtgärder som garanterar att verksamheten fungerar i det egna luftrummet.
Lösningen ligger inte bara i ett europeiskt samarbetsforum, utan nära de människor, som lider av de utsläpps- och bullerskador, som det överbelastade luftrummet orsakar.
