# ID: svediakorp-gov473209
# author: Thors (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-01-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 342
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande!
Som det tidigare sades sker det spännande förändringar inom telekommunikationsområdet.
Tyvärr måste jag dock säga att jag ibland har känslan av att vi behandlar denna sak som om vi vore på väg in i framtiden med ryggen före; vi ställer ibland väldigt ålderdomliga krav.
Vi har skapat begreppet " offentlig service " eller " allmän service ".
Vi önskar att alla skall få tillgång till det rimliga, dvs. till låga kostnader.
Men det finns inga " fria luncher "!
Vi kommer ihåg vad som har hänt i Östeuropa, där man trodde att det fanns " fria luncher ".
Där betalar framtida generationer kostnaderna för detta missbruk.
Det direktiv som vi debatterar i dag tar i mindre utsträckning upp denna problematik, men den behandlas delvis t.ex. i artikel 8.
Den beskrivning som finns i detta sammanhang och i många andra direktiv för telemarknaden motsvarar inte alls den situation som råder i de medlemsländer som hunnit längst i fråga om liberaliseringen av telemarknaden, t.ex. situationen i de skandinaviska länderna.
Eftersom vi har väldigt olika situationer i de olika länderna, är det ytterst motiverat att man kan tillämpa subsidiaritetsprincipen.
Att vi har hunnit långt i de skandinaviska länderna och att fri konkurrens ger möjligheter till att förbättra servicen och till att främja den regionala jämlikheten har vi också exempel på: kostnaderna för riks- och utlandssamtal har sjunkit betydligt och utvecklingen har varit kraftig.
Låt mig nämna att det i fjol såldes 600 000 mobiltelefoner i Finland som har en befolkning på 5 miljoner; det är alltså inte bara de finländska ledamöterna av Europaparlamentet som har denna typ av apparat.
Vad skall vi då lära oss av detta?
Jo, att vi för dessa sektorer, där den tekniska utvecklingen går framåt, inte ställer upp ålderdomliga krav som gör att våra resurser missbrukas och som förändrar Europas konkurrenskraft.
Därför hoppas jag att vi i diskussionen tar fasta på detta.
