# ID: svediakorp-gov473202
# author: Marín (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-01-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 659
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, ärade parlamentsledamöter, först vill jag tacka föredragande Carnero González för betänkandet.
Kommissionen är inte bara generellt sett av samma åsikt, utan också i de mer specifika frågorna är man överens, eftersom när allt kommer omkring är det som påtalas i Carneros betänkande i första hand - och här hänvisar jag till det jag tidigare sagt i min utläggning om Latinamerika - nödvändigheten av att förnya och återanpassa San José-dialogen som kanske i sin blygsamhet, och som en parlamentsledamot uttryckte sig, är en av de mest solida och övertygande utrikespolitiska handlingar som Europeiska unionen har lyckats genomföra inom den gemensamma utrikespolitiken.
Om man beaktar San José-dialogen när Esquipulas II-avtalen ingicks och vad som senare har hänt i Latinamerika samt det politiska läge som vi för närvarande befinner oss i, kan man mycket riktigt tycka att man har tagit ett jättekliv beträffande den centralamerikanska landremsans politiska stabilitet.
Mycket riktigt har upphörandet av det kalla kriget varit till hjälp och det är sant att freden i Guatemala principiellt har löst det sista inbördeskriget i området.
Hur har man gått till väga?
San José-dialogen inleddes för tio år sedan, mitt under kalla kriget, där grundtanken var att få ett slut på inbördeskrigen, att uppnå demokratiska system samt att skissera på en ekonomisk utveckling.
Centralamerika har förändrats mycket under de senaste fem åren.
Till och med synnerligen svåra och komplicerade politiska situationer har lösts på ett demokratiskt sätt, man har fått ett slut på inbördeskrigen.
Och nu råkar vi på fenomenet med Guatemala.
Nästa vecka, den 20 och 21, kommer det rådgivande forumet att mötas i Bryssel, organiserad och understödd av Europeiska kommissionen, vilket inte visar den ledande roll vi spelar utan vårt allt starkare deltagande i så känsliga processer som fredsprocessen.
Därför var man tvungen att ge allt detta en ny dimension.
Och därav Florens-avtalet för en ny syn på våra relationer med Centralamerika.
Vad som verkligen saknas i Centralamerika är föreställningen om en stat.
Följaktligen kommer vår främsta målsättning kort sagt att vara att främja ett decentraliserat samarbete med det civila samhället.
Min idé är att progressivt inkludera NGO, i första hand de lokala.
Mikroprojekten, vi genomför nästan 400 per år i Bryssel, kostar mycket pengar, kräver mycket arbete och är naturligtvis svåra att kontrollera från Bryssel.
Vi har idéer, vi har tillräckligt med pengar, men det saknas tjänstemän.
Därför vill jag avleda flera små projekt till de lokala NGO, och istället skall vi koncentrera oss på rättsstaten, särskilt på parlamenten, vi kommer att i samarbete reformera flera parlament med Paraguay som pilotexempel, vid omorganiseringen av den statliga administrationen, rättsväsendet, skatteförvaltningen och finansväsendet.
Detta kommer principiellt sett att vara det centrala i samarbetet under de närmaste fem åren, med den målsättningen att en demokratisk stat framför allt behöver ett samhälle som ger regionens olika freds- och politiska processer trovärdighet.
Det svar vi fått från andra sidan Atlanten har verkligen varit enastående och beviset är att vi inte behövde insistera mycket förrän myndigheterna i Guatemala, samma dag avtalet undertecknades, erbjöd oss att under de nya San Josépremisserna organisera det rådgivande forumet i Bryssel, vilket än en gång kommer att medföra att Europeiska unionen kommer att kunna leda det här försöket, vi kan göra det eftersom det är relativt anspråkslösa finansiella försök och vi har folk till detta.
Centralamerikas problem, mer akut på många sätt än i övriga latinamerikanska länder, är än en gång utanförskapet och fattigdomen.
Och i den här frågan har jag blivit övertygad om att den latinamerikanska kontinenten antingen ser till att få starka, demokratiska och effektiva stater, eller så kommer det att bli mycket svårt att få utvecklingsbiståndet att fungera.
