# ID: svediakorp-gov473094
# author: Salafranca Sánchez-Neyra (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-01-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 538
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru ordförande, jag skulle också vilja uttrycka mina välgångsönskningar till det tjänstgörande ordförandeskapet.
Jag anser att det man bör kunna vänta sig av ett bra ordförandeskap inte är att det skall kunna lösa alla problem som Europeiska unionen nu står inför, vilket vore en fysisk omöjlighet av tidsmässiga orsaker, utan att det, genom att ena olika viljor och uppnå en samstämmighet, kan bli i stånd att driva på den europeiska integrationen, vilken just nu, fru ordförande, befinner sig i ett avgörande skede i sin tidsplan.
Jag anser att det tjänstgörande ordförandeskapet måste handla med en stor dos klokhet, skicklighet och med mycken taktfullhet.
Och tillåt mig, tjänstgörande ordförande i rådet, att säga att det inte har gått att förstå de uttalanden som er kollega, tjänstgörande ordförande i Ekofin-rådet har gjort, och som på ett klart oriktigt sätt har talat om en viss hysteri hos några medlemsländer för att gå med i den monetära unionen.
Jag tror, fru ordförande, att det inte åligger det tjänstgörande ordförandeskapet att bedöma medlemsstaternas kapacitet, och jag tror, fru ordförande, att det är meningslöst att onödigtvis avlägsna sig från samstämmigheten, framför allt i ett tema där enda rättesnöret bör vara fördraget.
Emellertid, till sanningens ära, måste man säga att tjänstgörande ordföranden, i sitt inlägg under eftermiddagen, klargjort sakerna och satte pricken över i: et.
Jag tror, fru ordförande, att vad vi i dag verkligen har att bedöma är tjänstgörande ordförandeskapets mål och prioriteringar.
Och i detta avseende skulle jag vilja, tjänstgörande ordförande, ställa två frågor.
Den första är om det nederländska ordförandeskapet, med anledning av Ekofin-rådets arbetsmöte i april, har förutsatt en första analys av granskningen av de ekonomiska perspektiven med tanke på gemenskapens framtida finansiering.
Därefter, tjänstgörande ordförande, vill jag fråga om ni har förutsett möjligheten till en slutsats av regeringskonferensens arbeten med fördragsreformen på en hypotes om 14 stycken, och om kontakterna som det nederländska ordförandeskapet har haft med myndigheterna hos den nuvarande brittiska regeringen, har lett till något initiativ för att komma ur den återvändsgränd som en situation av den här typen ger upphov till.
Jag avslutar, fru ordförande, så som jag började genom att upprepa mina välgångsönskningar till det nederländska ordförandeskapet och påminna tjänstgörande ordföranden att ordförandeskapets utmaning, som han uttryckte det på ett mycket bra sätt i början av sitt inlägg, och som i viss mån är samma utmaning som Europeiska unionen i sin helhet står inför, är den om hur man på ett klokt och omdömesgillt sätt skall förena det som enar oss och det som skiljer oss åt och om hur vi gör medlemsstaternas, inklusive den som innehar ordförandeskapet, rättmätiga intressen förenliga med att forma den europeiska unionen som en välstämd orkester.
Och för detta, tjänstgörande ordförande, har vi i vår grupp två metoder, och dessa är att sätta idéerna så många gånger som nödvändigt i idealens tjänst och att var och en söker sin egen nytta i den gemensamma nyttan.
