# ID: svediakorp-gov473088
# author: Aelvoet (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-01-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 672
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, kollegor!
Jag fortsätter här raden av ej nederländska talare.
Det är en god vana att man i början av året lyckönskar varandra och jag tillönskar det nederländska ordförandeskapet framförallt mycket mod för att kunna knäcka de hårda nötter som de under de kommande månaderna kommer att konfronteras med.
I arbetsprogrammet som lagts fram sägs det att Nederländerna prisar sig lyckligt över utkastet till ett nytt fördrag som Irland arbetat fram.
Ändå skulle jag vilja fästa er uppmärksamhet på att en stor majoritet av detta parlament påpekat att detta fördrag, förslagen som cirkulerar runt det för det irländska ordförandeskapets räkning, här inte faller i så god jord och det särskilt med anledning av en viktig punkt, nämligen att demokratiseringen inte alls går särskilt mycket framåt.
Närmare bestämt, och kollega Brok har sagt det mycket tydligt här på förmiddagen, att en verklig fara hotar vid en vidare utbyggnad av unionen, att vi verkligen har att göra med en avparlamentarisering och det skulle vara det sista vi vill.
För det är naturligtvis inte klokt att å ena sidan starta kampanjer för att äntligen föra Europa närmare medborgarna och å den andra sidan frysa ut dessa medborgares förtroendevalda.
Det är av den anledningen jag skulle vilja påpeka att parlamentsfunktionen tvärtom måste förstärkas och jag tänker på BSE-skandalen, som just av vårt utredningsutskott blottlagts i all tydlighet, som på ett övertygande sätt visar att de folkvaldas roll är oersättlig om man vill säkerställa befolkningens intressen och i synnerhet då medborgarnas hälsa.
Erfarenheten visar att kommissionen och rådet alltför lätt tar intryck av lobbyverksamheten från vissa medlemsstaters regeringar.
Jag tror alltså att det gäller att lägga fram bevis för att parlamentet just precis måste vara i stånd till att säkerställa dessa väsentliga intressen.
Därav också vårt krav att parlamentet får medbestämmanderätt när det gäller jordbruket, annars är det lönlöst.
Vad beträffar förslagen angående den inre marknaden tycker jag ändå att det lite för lättvindigt hävdas att det skulle vara den bästa garantin för tillväxt och sysselsättning.
Vilken sorts tillväxt pratar vi då om?
En tillväxt med mer nedsmutsning och mindre utsikter till sysselsättning?
Det är uppenbart att den inre marknaden inte alls har haft några bra resultat med avseende på skapande av nya jobb och dessutom skulle jag vilja fästa uppmärksamheten på att vi allt oftare ser konflikter uppkomma mellan goda miljönormer i medlemsstater och den så kallade fria konkurrensen på den inre marknaden.
Om Tyskland med skattelättnader vill uppmuntra en miljövänlig energi så avfärdas detta som konkurrensförfalskning, medan länder som anstränger sig för att internalisera miljökostnaderna angrips, medan de som externaliserar miljökostnaderna snedvrider konkurrensförhållandena.
På den sortens förfaringssätt, som just ökar på den inre marknaden, på dem kan man helt enkelt inte bygga en hållbar utveckling.
Direkt otillfredsställande är de aviserade initiativen för sysselsättning.
Det är ännu en gång en rapport där det hänvisas till Ekofin som de senaste åren bevisat att det mer är en block om foten än en stimulans.
Vi har förresten med flera kollegor agiterat mot detta.
Till sist skulle jag vilja avsluta med att hävda att när ni, herr Van Mierlo, säger att ni gärna ställer er frågan om en europeisk konstruktion kan vara entusiasmerande för medborgarna, att svaret på detta är att det i alla fall kan vara lite entusiasmerande om unionen profilerar sig som ett emanciporiskt politiskt projekt med hänsyn till en ogripbar och okontrollerad världsmarknad.
Jag uppmanar det nederländska ordförandeskapet att vara mycket aktivt med avseende på mänskliga rättigheter i yttre relationer.
Nederländerna har vad det beträffar inte det bästa ryktet, man överlåter helst respekten för de mänskliga rättigheterna till europeiska initiativ.
Nåväl, nu sitter ni i den europeiska ordförandestolen.
Snälla ni, gör då den här gången något åt saken och pressa bland andra Milosevic att erkänna alla valresultat i sitt land.
