# ID: svediakorp-gov473057
# author: Morán López (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 1997-01-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 408
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr ordförande, jag vill också uppriktigt lyckönska det irländska ordförandeskapet till den uppgift som man åtog sig i ett besvärligt läge i unionens historia, och lyckades genomföra på ett bra sätt.
Det har gett oss möjlighet att fastställa några riktlinjer som kan vara den väg på vilken vi den senaste förhandlingsperioden har kunnat ta oss fram till regeringskonferensen, till vilken jag skall begränsa mig som ordförande i utskottet för institutionella frågor i detta parlament.
Parlamentet har tagit en klar ställning i frågan om konferensen och institutionerna i två betänkanden som har gjorts om till parlamentsresolution: Martin-Bourlangesbetänkandet och Dury-Maij-Weggenbetänkandet.
Parlamentsledamöterna känner till dessa och jag håller mig till dem.
De godkända linjerna på toppmötet i Dublin visar vilken väg som gäller för den senaste förhandlingsperioden.
Med parlamentets strävan efter samarbete i de uppgifter som regeringskonferensen har, kan vi inte annat än peka på vissa svagheter, oklarheter och brister i detta dokument.
Det finns svagheter vad beträffar definitionen av medbestämmandets omfattning.
Regeringskonferensen är på god väg, men rent faktiskt är det som beslutats och godkänts mycket litet.
Man har inte tagit upp frågan om rådets majoriteter, vilket är det väsentliga temat såväl i unionens nuvarande situation som, i ännu högre grad, vid utvidgningarna.
Man har inte heller tagit något viktigt steg framåt, i någon definition som möjliggör en förbättring av sysselsättningsproblematiken vilken är vårt samhälles, och utan tvivel unionens, största defekt.
Det finns dessutom brister, skygghet och oklarheter.
Det finns en skygghet i definitionen av utrikespolitiken, och i de instrument som står till förfogande för att genomföra den, och i detta avseende definieras inte kommissionens funktion.
Det finns inte heller några klara definitioner angående GUSP.
Och i medborgarskapsfrågan finns inte heller några viktiga definitioner utan snarare intuitioner.
Det finns oklarheter angående det förstärkta samarbetet och flexibiliteten, som troligen är de två tankar som kommer att möjliggöra en union inte bara för 15 utan för drygt 20.
Vi hoppas att nästkommande period, den nederländska perioden, fördjupar och undviker dessa oklarheter.
Slutligen, relationen mellan de nationella parlamenten och Europaparlamentet fastställs inte på ett tydligt sätt i de stora linjerna från det irländska ordförandeskapet, som trots allt innebär en ram som vi betraktar som mycket betydelsefull, och för vilken vi lyckönskar det irländska ordförandeskapet.
