# ID: svediakorp-gov472826
# author: Donata Gottardi, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-10-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 639
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
När det gäller tillhandahållande av tjänster utgör de professionella tjänsterna ett framstående område.
I flertalet europeiska länder, om än inte i alla, har den grundläggande regleringen sitt ursprung i kodifieringen av civilrätt på avtalsområdet.
Självklart gäller detta i första hand de länder som har civilrätt som rättssystem.
Med tiden har de professionella tjänsterna kommit att bli det civila samhällets flaggskepp, men ofta också ett konservativt och slutet område, som riskerar att förlora sin enastående kvalitet i en strävan att värna sina privilegier.
På så vis har det i vissa länder och inom vissa branscher bildats en sluten kast, som ofta är omöjlig att få tillträde till enbart på grundval av meriter, och rekryteringen sker istället i ökad utsträckning och alltför ofta enligt arvsprincipen.
Europaparlamentet har uppmanats att titta på frågan om tjänster på den inre marknaden och kommer i morgon att rösta om betänkandet om konkurrens inom sektorn för professionella tjänster.
I år, mer än någonsin tidigare, lägger därför parlamentet grunden för att hitta en balans mellan å ena sidan åtgärder som ska öppna för konkurrens och därigenom avreglera tillträdet, särskilt med tanke på ungdomar i utbildningens slutskede, och å andra sidan åtgärder för att bevara kvaliteten på tjänsterna och inte minst skydda de europeiska medborgarna.
Parlamentet lägger också grunden för att utforma en rättslig referensram och identifiera svårigheter som måste undanröjas, principer och förfaranden för referenskontroller som ska följas, en rättslig ram inom vilken medlemsstaterna såsom tidigare har nämnts fritt kan fatta egna beslut, helt i enlighet med subsidiaritetsprincipen.
Texten har tillkommit genom ett konstruktivt arbete i de olika politiska grupperna.
Jag vill tacka föredraganden för att han i praktiken varit beredd att diskutera och godkänna de flesta ändringsförslagen.
Många av dem har lagts fram av den socialdemokratiska gruppen i Europaparlamentet.
Parlamentet intar en tydlig ståndpunkt om tjänstesektorn som innebär att man gradvis vill undanröja regleringshinder, inte för att man har en okritisk, skeptisk och allmänt byråkratifientlig hållning och vill riva ner det nuvarande systemet, utan snarare för att kunna uppmuntra den positiva konkurrens och öppenhet för insyn och innovation som är en grundbult i en hållbar ekonomisk tillväxt och i konsumentskyddet.
Regleringen och självregleringen inom sektorn för professionella tjänster måste anpassas till Lissabonstrategin, i synnerhet skyddet av allmänintresset, och får inte leda till diskriminering, särskilt inte diskriminering som grundar sig på ras, etniskt ursprung eller kön.
Betänkandet innehåller förslag som går i den riktningen.
Till dessa hör främjande av uppförandekoder, där alla intressenter får en avgörande roll, inte minst via yrkesorganisationerna.
Dit hör också vikten av att slopa särbestämmelser för reklam, som ses som en verklig informationskälla för konsumenterna, i synnerhet när det gäller karaktären på och kostnaderna för tjänster, stödet till etablerande av branschövergripande och sektorsövergripande tjänster för att stimulera innovation och konkurrenskraft i en allt mer komplex värld samt skapandet av villkor för att underlätta övergången från universitetsutbildning till yrken för professionella tjänster.
Jag hoppas att vi kommer att få stöd för de ändringsförslag vi lägger fram för parlamentet i vilka vi uppmanar medlemsstaterna att slopa systemet med fasta arvoden och minimiarvoden och förbudet mot att avtala priser på basis av resultat, när detta blir till hinder för tjänster av hög kvalitet och konkurrens.
Jag anser att vi fortfarande har lång väg att gå och att medlemsstaterna måste rannsaka sig själva för att hitta den bästa tänkbara kombinationen av respekt för traditionen och en innovativ utveckling av professionella tjänster, vilket är en avgörande faktor om vi ska utveckla produktionssystemen och den sociala marknadsekonomi som kännetecknar Europa i en globaliserad värld.
