# ID: svediakorp-gov472715
# author: Stavros Lambrinidis (PSE ). – (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-10-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 254
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Enligt det tillfälliga avtalet med Förenta staterna om passageraruppgifter (PNR) betraktas det fortfarande inte som någon skyldighet för USA att föra protokoll över landets unilaterala åtaganden när det gäller korrekt användning och skydd av personuppgifter.
Varför?
Och hur är det möjligt att Europeiska rådet i detta fall ingick ett avtal som till och med verkar mer flexibelt när det gäller USA: s skyldigheter än det avtal om oacceptabel överföring av bankuppgifter som ett privat företag, SWIFT, uppenbarligen lyckades förhandla sig fram till med USA: s myndigheter?
SWIFT har till exempel hävdat att företaget direkt kan blockera alla USA: s efterforskningar om de strider mot det ingångna avtalet.
Fallen med PNR och SWIFT avslöjar att det finns en farlig politisk och juridisk lucka i skyddet av våra grundläggande rättigheter.
Ett tredjeland som uteslutande åberopar nationella säkerhetsskäl kan uppenbarligen tvinga EU, och direkt även privata företag, att acceptera på vilken nivå tillgången till uppgifter och till och med skyddet av uppgifter ska ligga.
Detta är uppenbart oacceptabelt, och samtidigt som hela EU: s pelarstruktur i praktiken har brutit samman i dessa två fall fortsätter rådet att förvägra parlamentet rollen som jämbördig partner i kampen för att bekämpa terrorismen och skydda de grundläggande rättigheterna.
Vad som nu snarast behövs är en omfattande och demokratisk EU – strategi i samarbete med alla våra partner i hela världen för att ta itu med dessa frågor i framtiden.
