# ID: svediakorp-gov472673
# author: Daniel Cohn–Bendit, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-10-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 697
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Fru talman, mina damer och herrar!
Anna Politkovskaja besökte kammaren vid två tillfällen på inbjudan av vår grupp, för att informera oss om situationen i Tjetjenien och om läget för yttrandefriheten i Ryssland.
Jag tycker faktiskt att det är hög tid att vi nämner namn.
Någon sa att de skyldiga bör dömas, och ni kommer ju att äta middag med en av dem i kväll – nämligen med president Putin själv.
Låt oss sätta stopp för detta ständiga självbedrägeri: Ryssland har för närvarande ett system där åsiktsfriheten inskränks dagligen, där tidningar köps upp och sedan försvinner medan deras ägare fängslas.
Det pågår dag ut och dag in.
Martin Schulz har rätt.
Vi behöver verkligen Ryssland, men vi måste vara medvetna om att det Ryssland som vi har att göra med är ett Ryssland som inte drar sig för att göra sig av med människor, och jag kan förutse hur historien kommer att sluta, för den har redan skrivits ned i en bok som snart ska ges ut, med titeln ” The Day of the Opritschnik ” av Vladimir Sorokin, och jag uppmanar er att läsa den.
I boken beskriver författaren vad som pågår i Ryssland i dag, som en officer inom säkerhetstjänsten ser på saken, och vi kommer att läsa den: vi kommer att läsa om hur en obetydlig skojare, en andra klassens knarklangare åker fast, döms till ” livstids ” fängelse, förs bort till något fängelse på andra sidan Uralbergen, och sedan säger man: ” Titta, vi haffade en! ”.
Men när det gäller dem som gav order om brottet, de som betalade – vilket vi sett med de 40 andra journalisterna och med tidningarna – ja, då kommer ingen att fråga, eftersom ingen kommer att vara intresserad, för vi behöver Vladimir Putin, liksom vi såg i går på tysk tv när förbundskansler Merkel träffade honom.
Och varför behöver vi Vladimir Putin?
Vi behöver honom eftersom vi, och då menar jag Tyskland och dess stora rödgröna koalition som ingått ett omöjligt avtal med Ryssland och undvikit en europeisering av energipolitiken, eftersom vi har upprättat en förbindelse med Ryssland.
Trots det måste man nämna namn, och då kanske vi kan komma någonstans.
Ja, vi måste naturligtvis förhandla med Ryssland, men jag är helt övertygad om att det återigen är dags att visa upp den nödvändiga inställningen.
Ja, vi kan naturligtvis skratta när Schalke 04 köps upp av Gazprom, när Chelsea köps upp av Roman Abramovich – vi kan bli roade av allt det där, precis som vi tycker att det är toppen att Vladimir Putin är med oss överallt och dyker upp för att se på tyska förbundsligans matcher varje lördag.
Det enda problemet är att det pris vi betalar är det pris som det ryska folket betalat och det pris som Tjetjeniens befolkning betalat, nämligen det pris som man får betala för att inte göra något annat än att samverka med ett av de farligaste förtryckarsystemen, le ljuvt åt det och i övrigt titta åt andra hållet.
Jag tycker att det är rent skamligt att vi tittar åt andra hållet.
Vi säger att vi är förfärade, och sedan kommer vi tillbaka ner på jorden och säger: ” Åh Vladimir, tycker du att du har ett problem? ”
Vad får dig att göra de här sakerna?
Men det är bra att du betalar dina räkningar snabbare. ”
Så då är allt okej.
Det är vår attityd.
Allt jag sammanfattningsvis kan säga är att vi endast kommer att lösa energifrågan, immigrationsfrågan och alla de andra frågorna om vi någon gång nämner problemen rakt ut och ärligt säger vad vi är beredda att göra eller inte, och här har Graham Watson rätt.
Jag anser att vi måste förhandla med Putin, men det betyder inte att vi måste äta middag med honom som kompisar.
