# ID: svediakorp-gov472655
# author: Pasqualina Napoletano (PSE ). – (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-10-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 307
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar!
Jag anser att vi i Europaparlamentet inte har något annat val än att ansluta oss till det allmänna fördömandet av de kärnvapenprov som har utförts av Nordkorea.
Vårt kraftfulla fördömande bör åtföljas av ett åtagande från EU och hela världssamfundet om att denna gång försöka finna en lösning på detta mycket allvarliga problem genom förhandlingar.
Vi måste förmå denna diktatur att respektera reglerna för den internationella samlevnaden.
Världssamfundet har dock inget val: vi måste verkligen finna ett sätt att nå målet för icke – spridning.
Till Elmar Brok vill jag säga att det inte handlar om att skylla på någon, men jag anser att det helt enkelt måste erkännas att försvagningen av icke – spridningsfördraget, som självklart även berodde på den misslyckade konferensen 2005, var ett ödesdigert misstag.
Jag anser följaktligen att alla framtida lösningar på nödsituationer måste bygga på ett återupptagande av förhandlingarna om översynen av icke – spridningsfördraget.
Detta är en obligatorisk uppgift som världssamfundet måste utföra konsekvent, eftersom det endast är på detta sätt – fast i en annan situation – som vi kommer att få det nödvändiga inflytandet för att se till att Pyongyang – diktaturen respekterar denna linje.
Det måste sägas att detta förebyggande krig i Irak tvärtom har övertygat diktatorerna om att innehav av kärnvapen ger något slags fri lejd.
Det är vår uppgift att övertyga världens regeringar, även ledare för auktoritära stater, om att så absolut inte är fallet, annars kommer vi inte att kunna sätta stopp för återupprustningen.
Herr Solana!
Avslutningsvis vill jag be er förklara skillnaderna mellan Nordkorea och Iran, eftersom dessa två fall ofta kopplas ihop med varandra – men jag anser att en möjlig lösning finns i skillnaderna.
