# ID: svediakorp-gov472611
# author: Sharon Bowles, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 577
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsledamot!
Som ni vet deltog jag i samrådet om patent.
Jag lämnade själv in ett förslag och jag har läst många av de andras och tycker att ni just har gett oss en mycket god sammanfattning.
Jag vill även tacka er för att ni, genom att flytta samrådsdagen så att den inte krockade med ett av Europaparlamentets sammanträden i Strasbourg, gjorde det möjligt för mig och andra ledamöter av Europaparlamentet att delta.
Samrådet var mycket nyttigt eftersom det tydliggjorde omfattningen av problemen med förslagen till ett gemenskapspatent.
Vi vet sedan tidigare att översättningarna är ett problem.
Nu står det dock klart att även behovet av ett rättstvistförfarande med tillgång till specialiserade domare inom medlemsstaterna är ett problem.
Alla vill vi att principen om den inre marknaden ska råda och då leder det så småningom till ett gemenskapspatent.
Samrådet visar dock att åtgärder kan vidtas för att förbättra processen.
Medlemsstaternas EPLA-initiativ, som är frivilligt, innehåller en del av dessa åtgärder.
Arbetet pågår fortfarande, så ni har möjlighet att delta, och jag välkomnar att ni säger att ni tänker ta vara på den möjligheten.
Det kan bara vara en fördel när vi arbetar mot ett mål som till slut innebär att det finns ett gemensamt eller sammanslaget europeiskt gemenskapspatent.
Kanske kan ni hjälpa till att klara upp en del av kritiken mot EPLA.
Jag skulle vilja se en lösning som minimerar domstolskostnaderna, i stället för att tvinga parterna i målet att stå för hela kostnaden för domarnas löner och för inrättandet av appellationsdomstolen.
Jag skulle även vilja se en lösning som går ut på att behålla de nationella patentdomstolarna, i stället för att avveckla dem efter sju år.
Nog skulle de väl kunna finnas kvar, på samma sätt som nationella patentansökningar har kunnat samexistera med det europeiska patentet i nästan 30 år.
Å andra sidan kanske det skulle vara bättre för gemenskapspatentet att ha en nationell förstainstansrätt och en domarpanel, som består av åtminstone en domare med teknisk behörighet och åtminstone två domare med juridisk behörighet och som kommer från olika medlemsstater, än att tillämpa det nuvarande förfarandet i EG-domstolen.
Michel Rocard med flera har kritiserat EPLA, eftersom det skulle göra det möjligt för medlemmar i Europeiska patentverkets överklagandenämnd att bli tekniska domare.
Den invändningen beror helt och hållet på att de inte håller med om vissa beslut inom ett par tekniska områden.
Kritikerna tar inte hänsyn till de offentliga handlingar som visar att Europeiska patentverkets tekniska nämnder är oberoende från både verkets prövningsavdelning och praxis.
De bortser från att EPLA: s struktur gör att sådana tekniska domare skulle utgöra en minoritet bland de nationella domare som har lovordats för sin hållning på dessa teknikområden av personer som är av samma åsikt som Michel Rocard.
Jag tvivlar dock på att vi vill att de ska kunna ha båda uppdragen samtidigt – det tror jag inte var avsikten – och det tror jag skulle kunna förtydligas.
På många institutioner, bland annat EG-domstolen, är det praxis att utse domare via företrädare för medlemsstaternas regeringar.
Jag tycker därför inte att det finns särskilt mycket substans i argumenten och det vore onekligen ett misstag om kommissionen skulle gå miste om chansen att bidra till och dra lärdom av EPLA-processen.
