# ID: svediakorp-gov472549
# author: Filip Kaczmarek (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 233
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Motiveringen i Alain Hutchinsons betänkande inleds med det dramatiska påståendet att det dör 11 barn i minuten i världen till följd av hunger och fattigdom.
Det är svårt att finna en bättre anledning till att ta sig an frågan om effektiviteten i EU: s utvecklingsbistånd.
Man kan bara hålla med om att det endast är meningsfullt att öka finansieringen av utvecklingsbiståndet om detta bistånd samtidigt effektiviseras avsevärt.
Jag är övertygad om att EU-medborgarna kommer att stödja ett ökat utvecklingsbistånd.
Men de kommer inte att acceptera slöseri, ineffektivitet, bristande insyn och bluffverksamhet, och det är därför det är så viktigt att förbättra effektiviteten.
Det är nödvändigt att endast faktiskt bistånd ska klassificeras som bistånd.
Därför stöder jag åsikten att en minskning av de fattiga ländernas skuldbörda bör hållas åtskild från utgifter för utvecklingsbistånd.
HIPC-initiativet har inte inneburit någon permanent lösning på problemet med de fattiga ländernas skuldsättning.
Å andra sidan är det nödvändigt att göra så mycket ekonomiskt bistånd som möjligt direkt tillgängligt för mottagarna.
Det är viktigt att inte ge intryck av att en stor andel av dessa medel går till att betala mellanhänder som statstjänstemän och rådgivare.
Kravet på att åstadkomma ett djupare, decentraliserat samarbete och på att arbeta direkt med lokala myndigheter i utvecklingsländer bör därför erkännas som värt att stödja.
