# ID: svediakorp-gov472536
# author: Lambert van Nistelrooij (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 302
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Enligt den senaste undersökningen från Världsekonomiskt forum står innovationskapaciteten för omkring 30 procent av de mest utvecklade ländernas konkurrenskraft, och detta gäller särskilt för nanoteknik.
Användningen av nanoteknik inom medicin ger till exempel möjlighet till bättre behandlig av cancer, hjärtsjukdomar, Alzheimers och Parkinsons, som tillsammans orsakar två tredjedelar av dödsfallen i EU.
Detta är ett område där EU: s forskningsinstitutioner och företag är världsledande.
Enbart i Nederländerna har den nanotekniska industrin en omsättning på 20 miljarder euro och regeringen investerar rekordstora belopp i industrin, till exempel i centret för molekylärmedicin i Eindhoven.
Då detta är ett exempel på en aktiv strategi, med den inställning som världsutvecklingen och konkurrensen ropar efter, gör företagen likadant.
Behovet av att göra val, av investeringar och av stöd till grundläggande infrastruktur i EU – allt detta uttrycks väl i Ransdorfbetänkandet.
Därav följer att kommissionens, medlemsstaternas och de regionala myndigheternas uppgift är att arbeta tillsammans med industrin och de små och medelstora företagen för att se till att detta tillämpas i industriproduktionen i denna del av världen.
Det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling, de europeiska teknikplattformarna och kunskapsregionerna har tillsammans med strukturfonderna lagt en god grund, särskilt i fråga om finansieringen.
Sedan har vi riskerna.
Dessa måste naturligtvis övervägas, särskilt på global nivå inom Unesco och OECD.
Slutligen ser vi denna höst kommissionsledamot Janez Potočnik sätta igång med en färdplan för forskningsinfrastruktur som borde visa vilka regioner, områden eller kluster som verkligen har potential att möta utmaningen med global konkurrens.
Investeringar handlar inte om en global kompetensflykt utan borde skapa en kompetensvinst – en vinst för EU: s ekonomi och för välståndet hos befolkningen i EU.
