# ID: svediakorp-gov472523
# author: Luca Romagnoli (NI ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 451
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Jag anser att EU behöver ett enhetligt system av ledande infrastruktur, forskning och utveckling för att kunna förbli konkurrenskraftigt inom nanovetenskap och nanoteknik.
Nanovetenskapen och nanotekniken kan spela en positiv roll för att uppnå viktiga ekonomiska, sociala och miljömässiga mål och jag hoppas att de kommer att tillgodose medborgarnas behov och därmed bidra till nationernas välfärd.
Det finns obestridliga fakta som vi inte kan bortse från: en lång rad tekniska framsteg ligger inom räckhåll tack vare hur atomer och molekyler har sammanfogats för att bilda nya material.
Det är mycket viktigt att forskningsområdet får ökad finansiering för att upprätthålla konkurrenskraften i den europeiska industrin.
Ofrånkomliga etiska principer samt folkhälso- och miljökrav måste dock alltid respekteras.
Jag håller med om några av de ändringsförslag som lagts fram av David Hammerstein Mintz och Hiltrud Breyer, nämligen följande: Ändringsförslag 1 om punkt 2, som är en användbar och förnuftig rekommendation om bedömningen av potentiella risker för folkhälsan och miljön samt åtföljande sociala och etiska konsekvenser, och som inte förminskar den ursprungliga texten, ändringsförslag 6, i vilket det hävdas att finansiering endast bör ges till forskningsprojekt som använder åtminstone hälften av resurserna till att göra riskbedömningar, och ändringsförslag 8, i vilket det betonas att riskbedömningarna måste genomföras under en nanoteknikprodukts hela livscykel, från idé till genomförande.
Vi kan inte bortse från att det tycks finnas många toxikologiska risker förknippade med nanotekniken.
Denna bedömning delas även av otaliga experter som intervjuats i den amerikanska tekniska högskolan MIT: s prestigefyllda tidskrift ” Technology Review ”.
I betänkandet beaktas dock även den aspekten.
När det gäller den nya punkten 5a anser jag däremot att det inte är mer än rätt att mana till försiktighet när det gäller tillfredsställande riskbedömningar och att garantera att produkter som bygger på nanotekniken kan spåras och märkas samt att det går att utkräva ansvar för dem.
Även om jag håller med om forskningens begränsningar anser jag dock att texten är en aning otydlig.
Jag kommer därför att lägga ned min röst på samma sätt som jag kommer att lägga ned min röst om förslaget om en ny punkt 17.
Avslutningsvis måste länderna och EU vara konkurrenskraftiga inom nanovetenskapen.
De föreslagna insatserna förefaller alltför begränsade – endast ett halvhjärtat åtagande – för att kunna överbrygga den klyfta som redan finns mellan oss och både Förenta staterna och Fjärran östern.
I betänkandet beaktas med rätta både de ekonomiska och strategiska perspektiven i kunskapstriangeln liksom hållbarhets- och folkhälsokraven.
Jag kommer därför att rösta för Miloslav Ransdorfs utmärkta betänkande.
