# ID: svediakorp-gov472521
# author: Vladimír Remek, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: CS
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 465
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Mina damer och herrar!
Det gläder mig att parlamentet ägnar uppmärksamhet åt nanovetenskapen och nanotekniken.
Jag vill uttrycka min uppskattning och mitt stöd för det aktuella betänkandet, vilket är en bekräftelse på att nanotekniken är en av 2000-talets viktigaste tekniker.
Det är därför lämpligt att nanovetenskapen och nanotekniken är en av EU: s prioriterade frågor.
Frågan har dock både negativa och positiva aspekter.
En av de positiva aspekterna är att nya tekniker har fått stöd av hela parlamentet.
Som det helt riktigt står i betänkandet innebär utvecklingen av nanotekniken en fantastisk möjlighet.
Europa hänger för närvarande med i världsutvecklingen.
Detta blev tydligt för några dagar sedan under ett besök i staden Liberec i norra Tjeckien.
Resultatet av det arbete som utförs av Liberecs tekniska universitet och ett företag i staden, bland annat tillverkning av maskiner av utomordentligt hög kvalitet, höll absolut världsklass inom forskning och tillämpning av nanoteknik.
Jag vill även påpeka att det här är en av Tjeckiens mindre städer och inte ett potentiellt forskningscentrum, såsom Prag eller Brno.
Jag menar att nanotekniken även innebär en möjlighet för mindre länder, och i allmänhet för mindre organisationer.
Utvecklingen av nanovetenskapen och nanotekniken kräver naturligtvis ett omfattande stöd, inte bara i Tjeckien utan i hela Europa.
Den övriga världen har redan insett detta.
Vilka tror ni är bland de mest aktivt intresserade av slutsatserna av det arbete som forskare och tekniska experter utför i Liberec?
Givetvis är det folk från andra världsdelar – främst från Nordamerika men även från Sydostasien.
Detta leder mig in på en av de negativa aspekterna av utvecklingen av nanotekniken i Europa.
Jag anser att det är det bristande skyddet av immateriella rättigheter i samband med tillämpning av forskningsresultat i andra sektorer.
En annan fråga handlar om det ekonomiska stödet, som enligt min mening är otillräckligt, komplicerat och svårt att få.
I betänkandet påpekas också att Förenta staterna redan står för 37 procent av världens investeringar, medan Europa ligger på 24 procent, vilket är mindre än Japan.
Även den planerade finansieringen av nanovetenskapen och nanotekniken inom det sjunde ramprogrammet för forskning är lägre än Förenta staternas.
Sammanfattningsvis vill jag nämna vad jag personligen anser vara ytterligare en viktig positiv effekt.
Nanovetenskapen och nanotekniken innebär mycket goda möjligheter för ungdomar som är intresserade av vetenskap och teknik och av universitetsstudier.
Vi får inte försitta denna möjlighet till nytändning för utvecklingen av vetenskap och teknik i EU.
Vi måste se till att vi är med när prefixet ” nano ” – som betyder ” vätte ” eller ” dvärg ” – ger upphov till en av 2000-talets storheter.
