# ID: svediakorp-gov472519
# author: Jorgo Chatzimarkakis, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 584
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Låt mig börja med att varmt gratulera föredraganden, Miloslav Ransdorf, som verkligen har fördjupat sig i ämnet och har försökt att ta upp alla aspekter.
Jag uppskattar även hans filosofiska funderingar i anförandets inledning.
Vi européer måste inse att vi inte kommer att fortsätta att vara ledande inom en rad marknader och tekniker för alltid och att vi redan har förlorat vår ledande ställning på många marknader.
I och med detta har vi även tappat kontrollen över många tekniker.
Jag tänker då på läkemedelsindustrin, som i allt större grad flyttar från Europa, och mikroelektroniken, ett område där fler och fler upptäckter görs i Asien.
Vi européer hör till de främsta i världen på nanoteknik och tekniskt sett ligger vi i topp.
Det måste dock tilläggas att vi inte bara fokuserar på tekniken utan även på människorna.
Detta är ett typiskt europeiskt förhållningssätt, som också förs fram i betänkandet – i alla fall i den form som det antogs av utskottet för industrifrågor, forskning och energi.
Betänkandet bör ha denna form även i fortsättningen.
I dess nuvarande form innebär betänkandet en avvägning mellan såväl högteknologi och etik som industripolitik och konsumentintressen.
Båda är lika viktiga och det måste råda balans mellan dem.
Om vi ska bibehålla vår framskjutna position krävs det ett tydligt stöd från Europeiska unionen.
Detta kan åstadkommas inte bara genom det sjunde ramprogrammet för forskning utan även – och detta är minst lika viktigt – genom standardisering och tillämpning av normer.
Global konkurrens kräver en globalt bindande ram.
Här kan vi göra som vi gjorde med GSM-tekniken, då vi européer aktivt drev på processen och säkrade vår ställning på världsmarknaden.
Det stora problemet med hela nanodebatten är dock att ämnet är för abstrakt.
Folk har ingen uppfattning om vad det rör sig om.
Därmed ges det återigen fritt spelrum för dem som försöker sprida rädsla i Europa och vars hållning återspeglas i ett antal ändringsförslag som lagts fram här, liksom i debatten om programvarupatent och i viss mån även i debatten om registrering, bedömning och godkännande av kemikalier (Reach).
Vi har inte råd att låta samma sak inträffa med nanotekniken, där panikspridarna i skrämselindustrin håller på att bli det största hindret.
För närvarande behöver vi alla arbetstillfällen vi kan få.
Vi talar om Lissabonstrategin varje dag och får inte slå undan benen för den.
Därför måste vi göra nanotekniken mer konkret för människor.
Nanotekniken skapar redan arbetstillfällen.
Jag har själv besökt företag i branschen och tycker att den är oerhört fascinerande.
Det finns en enorm potential i halvledarindustrin, i bilindustrin och inom medicintekniken.
Det är visserligen bra med riskbedömningar, men låt dem inte gå överstyr.
Finns det någon här som inte använder mobiltelefon på grund av de risker som är förknippade med den?
Om konsumenterna bedömer att de potentiella vinsterna är större än de potentiella skadorna kommer de att använda tekniken.
Det är det som är så oerhört viktigt och det är därför människor behöver få information så att de kan fatta egna beslut.
Vi i Europaparlamentet bidrar till att se till att de får denna information.
STOA, Europaparlamentets kommitté för bedömning av vetenskapliga och tekniska alternativ, anordnar nanocaféer i Bryssel den 18 oktober och ni är allihop varmt välkomna.
