# ID: svediakorp-gov472514
# author: Miloslav Ransdorf (GUE/NGL ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-28
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: CS
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 699
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Det är med en viss bävan jag tar ordet i frågan om nanotekniken, eftersom vi har sett att de ursprungliga planerna på området inte har följts när det gäller budgeten.
Utgifterna har minskats med 38 procent, och även om de ökades betydligt i det senaste ramprogrammet, från 140 miljoner euro per år till 600 miljoner euro, är beloppet ändå lägre än vad vi hade velat, särskilt med tanke på EU: s dynamik på området.
Vi ligger fortfarande mycket bra till när det gäller grundläggande forskning och publikationer – EU ligger före Förenta staterna på detta område.
När det kommer till patent utgör dock Förenta staternas andel av världsmarknaden 42 procent, medan EU: s andel utgör 36 procent.
Vi har också sett att det tar längre tid för EU att få ut produkter på marknaden.
Förenta staternas federala utgifter för nanotekniken och nanovetenskapen är ungefär lika stora som hela EU: s, och de enskilda medlemsstaternas utgifter ligger på olika nivå.
Faktum är att det bara är Irland som spenderar mer per capita än Förenta staterna.
Jag vill understryka att de opinionsundersökningar som utfördes 2001, och som byggde på ett urval på 16 000 personer, visade att mycket få personer i EU är insatta i nanotekniken.
Här vill jag citera två stora forskare.
Den första är Johann Wolfgang von Goethe.
I Faust säger Mefistofeles: ” Förakta blott förnuft och vetenskap, […] då har jag dig för alltid fast. ”
Jag vill inte inta samma ståndpunkt som Mefistofeles, men jag vill i alla fall varna för att skära ned utgifterna på området jämfört med andra länder.
Den andra framstående personen jag vill citera är Günter Verheugen – och jag hoppas att det gläder honom, även om att han inte är här idag.
Förra veckan ställde han upp tio prioriterade frågor för unionen på området.
En av dessa frågor handlar naturligtvis om att förbereda arbetstagarna, det vill säga investera i utbildning av allmänheten för att förbereda den för den nya tekniken.
Vi kan inte gå vidare utan en sådan förändring, eftersom folkopinionen i EU ofta inte stöder tekniken.
En del säkerhetsaspekter är naturligtvis överdrivna, till exempel vissa av de ändringsförslag till betänkandet som har lagts fram av gruppen De gröna / Europeiska fria alliansen.
Till exempel skulle ändringsförslagen 3 och 6 praktiskt taget innebära slutet för en lång rad framsteg för forskningen inom nanovetenskapen och nanotekniken inom det sjunde ramprogrammet för forskning.
Det är oacceptabelt att ett helt, komplext forskningsprogram avvecklas för att investeringar endast kan göras på områden där det inte råder någon fara för människor eller miljö.
Jag anser att den europeiska allmänheten, EU-medborgarna, bör ges säkerhetsgarantier, men vi kan inte radera ut en hel komplex forskningsplan.
Jag anser att det är oerhört viktigt att betona nanoteknikens sociala aspekter.
Nanotekniken innebär en enorm möjlighet att skapa nya arbetstillfällen, investera mer i befolkningen och stärka hela det medicinska och hälsovetenskapliga området.
Här utgör nanotekniken en enorm möjlighet.
Nanotekniken är en lika stor möjlighet som mikroelektroniken var på 1960-, 1970- och 1980-talen.
I likhet med mikroelektroniken genomsyrar nanotekniken människors liv på alla områden.
Nanotekniken har stor betydelse på energiområdet, till exempel när det gäller möjligheterna till nya lättare, pålitligare och robustare material.
Den öppnar även för möjligheten att bygga energisnålare transportutrustning.
Genom att använda sig av nanotekniken är det möjligt att avsevärt minska efterfrågan på material och energi.
Detta, mina damer och herrar, är den utmaning som vi måste ta itu med direkt om vi ska kunna garantera att EU förblir konkurrenskraftigt på världsmarknaden.
Mina damer och herrar!
Det här var mina inledande kommentarer och jag ser fram emot debatten.
Jag vill tacka kommissionsledamöterna Janez Potočnik och Günter Verheugen, ledamöterna i utskottet för industrifrågor, forskning och energi, samt Renzo Tomellini, enhetschef för nanovetenskap och nanoteknik vid kommissionen.
