# ID: svediakorp-gov472452
# author: Pedro Guerreiro (GUE/NGL ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 758
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman!
Jag vill inleda med att tacka samtliga ledamöter av fiskeriutskottet som medverkade till att föreliggande betänkande om en förbättring av fiskerinäringens ekonomiska läge kom till stånd.
Betänkandet antogs enhälligt.
Jag vill även tacka alla de organisationer inom fiskerisektorn, som genom sitt aldrig sviktande stöd till fisket och till arbetstagarna inom sektorn har bidragit till att betänkandet innehåller en rad förslag där enligt vår mening den allvarliga sociala och ekonomiska kris som sektorn står inför tas upp.
Det är vår förhoppning att parlamentet i morgondagens omröstning kommer att stödja betänkandet.
Vid ett möte i Algarve med en delegation från fiskeriutskottet så sent som för några dagar sedan gav företrädare för fiskerisektorn en lägesbeskrivning som kan sammanfattas på följande sätt: Fiskerinäringen står inför en allvarlig ekonomisk och social kris som har förvärrats med åren.
Det svåra läget har skärpts ytterligare genom höjningen av produktionskostnaderna, särskilt bränslekostnaderna, samtidigt som priserna vid första försäljningen har stagnerat, vilket sammantaget utgör ett hot mot den ekonomiska bärkraften i många företag och har fått ödesdigra konsekvenser för besättningarna, vars inkomster är kopplade dels till avkastningen från fångsterna, dels i stor utsträckning till bränslekostnaderna.
Den gemensamma fiskeripolitiken har misslyckats, genom att en fortlöpande och omfattande avveckling av fiskebåtar har främjats, vilket har lett till att tusentals fiskare har lämnat en sektor som är av strategisk betydelse för en del medlemsstater.
Det krävs en omläggning av den hittills förda gemensamma fiskeripolitiken, som innebär att de specifika drag som kännetecknar varje lands fiskerinäring erkänns, liksom rätten till ett hållbart fiske som gör att fiskebestånden ges möjlighet att återhämta sig.
Politiken bör inriktas på att människorna ska kunna försörja sig och ges full sysselsättning, att arbetstagarnas sociala villkor ska förbättras och företagens hållbarhet garanteras.
Sektorn kommer att vinna på att praktiska åtgärder vidtas.
Det handlar om räddningsåtgärder som syftar till att få bukt med de brant stigande bränslepriserna, exempelvis inrättandet av garantifonden, liksom ett tillfälligt direktstöd för att minska kostnaderna för dieselbränsle och bensin samt en höjning av stödet enligt de minimis-regeln.
Det krävs också en rad åtgärder med syftet att slå vakt om inkomsterna för dem som är sysselsatta inom fiskerisektorn, exempelvis åtgärder som rör prisbildningen vid förstaförsäljningen, vilket fordrar en översyn av de nuvarande reglerna för den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeriprodukter.
Undersökningar bör genomföras för att få fram åtgärder som syftar till att öka värdet på fisken och därmed kanalisera mervärdet till tillverkningssektorn utan att detta drabbar konsumenterna.
Stöd bör ges till modernisering och förnyelse av de nationella fiskeflottorna, vilket skulle innebära ett definitivt slut på den odifferentierade avvecklingen av båtar.
Det krävs också ett riktat stödprogram för det traditionella småskaliga kustfisket.
Dessa åtgärder föreslogs av sektorn vid mötet med parlamentet.
Trots att kommissionen har betecknat läget inom näringen som allvarligt har den föreslagit åtgärder som är otillräckliga för att få bukt med det.
Fiskerisektorns nuvarande svårigheter hänger framför allt samman med ett strukturellt kostnadsproblem som innebär att kostnaderna är höga i förhållande till inkomsterna.
Kostnaderna har ökat abrupt genom de brant stigande bränslekostnaderna, och därför kommer förslaget om att minska fiskeansträngningen och anpassa fiskeflottan, det vill säga dra ned på antalet båtar, inte att innebära att problemet är löst.
Det som krävs är en förbättring av det ekonomiska läget inom näringen, vilket framför allt innebär att åtgärder måste vidtas för att komma till rätta med problemet med balansen mellan vikande inkomster och ökande verksamhetskostnader inom sektorn.
Mot bakgrund av att de restriktioner som gradvis har införts för fisket har bidragit till att förvärra näringens ekonomiska läge, även om de inte är den enda orsaken, är det likaledes svårt att förstå hur dessa åtgärder ens kunde övervägas eller överhuvudtaget accepteras som ett sätt att förbättra det ekonomiska läget inom näringen.
Som företrädare för fiskerinäringen har framhållit krävs det i exceptionella lägen exceptionella åtgärder, vilket betyder att alla möjligheter måste uttömmas och de ekonomiska gränserna tänjas i årets gemenskapsbudget, inte minst eftersom det handlar om en EU-politik, den gemensamma fiskeripolitiken, där de egna kostnaderna bör finansieras på ett sammanhängande sätt inom ramen för Europeiska fiskerifonden.
Jag ska avsluta med att återigen betona att fiskerisektorn har en potential och en framtid och att det inte bör skapas någon motsättning mellan denna och vattenbruket.
Nya prioriteringar kräver mer resurser och nya resurser.
