# ID: svediakorp-gov472442
# author: Eva-Britt Svensson, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 267
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Ett uppriktigt tack till Hiltrud Breyer för ett utmärkt betänkande och för att hon har lyft en oerhört viktig fråga gällande handel och hur WTO-avtal, GATS-avtal och beslut i IMF påverkar människors livssituation och försörjningsmöjligheter.
På samma sätt som avtalen ofta är till fördel för i-länderna och till nackdel för u-länderna så gynnas respektive missgynnas kvinnor och män på olika sätt av handelsavtalen.
Av tradition är världshandeln männens arena.
IMF: s styrelse består till 100 procent av män och i Världsbankens styrelse sitter 91,7 procent män.
Handel och genus har en mängd kopplingar till varandra som är nödvändiga att studera för att vi skall förstå hur människor på olika platser, människor av olika kön och olika klasser påverkas av handelsavtalen.
Genus är relevant eftersom genusrelationer påverkar distributionen av och tillgången till resurser, arbete, inkomst och makt.
Genus påverkar vårt beteende som ekonomiska aktörer.
Män och kvinnor reagerar olika på ekonomiska förändringar.
Ekonomiska institutioner är inte bara dominerade av män, än viktigare är att de för vidare och upprätthåller genusstrukturerna i ekonomin.
Mäns och kvinnors arbete värderas olika.
Kvinnors arbete i den reproduktiva sfären är både osynliggjort och obetalt.
Dessa faktorer gör att kvinnor och män påverkas olika och därför är en genusanalys oerhört viktig för att vi skall kunna utforma en handelspolitik som främjar jämställdhet och bryter ned patriarkala strukturer.
Kvinnornas roll i ekonomin måste synliggöras.
Effekten av handelspolitiska förhandlingar måste ta hänsyn till alla konventioner som t.ex. konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.
