# ID: svediakorp-gov472430
# author: Joe Borg, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 754
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill tacka för era kommentarer som tydligt visar att vi alla fäster stor vikt vid att förbindelserna mellan EU och Indien är omfattande.
Så sent som förra veckan, den 19 september 2006, slutförde högnivågruppen för handel mellan EU och Indien sin rapport inför toppmötet mellan EU och Indien den 13 oktober 2006 och fastställde att ett utökat partnerskap för handel borde utarbetas genom förhandlingar om ett handels- och investeringsavtal med bred grund.
Detta utgör grunden för rekommendationerna från högnivågruppen för handel inför toppmötet mellan EU och Indien.
Det bådar gott för en överenskommelse vid toppmötet att det finns en stark grund för att inleda förhandlingar om bilaterala frihandelsavtal och att parterna är redo att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att starta förhandlingarna.
De områden som utgör grunden för bilaterala förbindelser mellan EU och Indien och som hanterades vid tre möten för underutskottet för förbindelserna mellan EU och Indien, innefattar ekonomisk politik, dialog och samarbete inklusive industripolitik, vetenskap och teknik, finanser och valutaaffärer, miljön, ren utveckling och klimatförändringar, energisamarbeten, informations – och kommunikationstekniker, civilflyg, transporter till havs, rymdteknik, jordbruk och marinpolitik, tullar, sysselsättning och socialpolitik, affärssamarbete och utvecklingssamarbete, handel, investeringar och sammanförandet av människor och kulturer.
Många av dessa områden kommer säkerligen att skapa diskussioner vid toppmötet mellan EU och Indien den 12 oktober 2006 och det politiska toppmötet den 13 oktober 2006, med målet att göra framsteg inom alla de områden som berör förbindelserna mellan EU och Indien.
Det ligger i vårt gemensamma intresse att fortsätta bygga på en rik historia av erfarenhet och partnerskap med Indien.
Frågan om ett frihandelsavtal med Indien ger oss ett antal möjligheter.
En överenskommelse med Indien skulle ge olika fördelar, som till exempel stärkandet av EU: s privilegierade ställning på en viktig och växande marknad.
Indien är den enda stora framträdande ekonomin med EU som både största handelspartner och största investerare.
Även om stora reformer genomförts är tillgången till den indiska marknaden fortfarande väldigt begränsad, med extratullar på över 30 procent inom vissa sektorer och tak på utländska direktinvesteringar inom servicesektorerna.
Minskningen av tullar för EU-företag och en liberalisering av handeln med tjänster skulle ge tillgång till en snabbt växande marknad och samtidigt öka konkurrenskraften.
Ytterligare en fördel vore att låsa Indiens ekonomiska reformer vilket skulle gagna landets och regionens långsiktiga ekonomiska tillväxt.
Insynen och de ekonomiska fördelarna med ett frihandelsavtal med EU skulle bekosta Indiens reformprogram och erbjuda ett mer stabilt investeringsklimat.
Utvecklingsagendan från Doha utesluter inte bilaterala frihandelsavtal, och ett sådant avtal skulle inte påverka slutförandet av agendan.
EU och Indien rättar sig även fortsättningsvis efter det regelbaserade multilaterala handelssystemet.
Ett lyckat resultat av de multilaterala förhandlingarna inom ramen för utvecklingsagendan från Doha är fortfarande deras främsta prioritet inom handelspolitiken.
Indien och EU kommer att fortsätta att samarbeta om ömsesidiga intressen och spela ledande roller när det gäller utvecklingsagendan från Doha.
I talet som kommissionsledamot Peter Mandelson höll i Berlin den 18 september 2006 påpekade han att grunden i den handelspolitiska granskningen i oktober pekar på att EU bör sträva efter att bygga på och komplettera sitt åtagande till det multilaterala handelssystemet med en ny generation av bilaterala frihandelsavtal med växande nyckelmarknader.
Medan Europa fortsätter att vara mycket konkurrenskraftigt på de globala exportmarknaderna tappar europeiska företag mark inom de mest högteknologiska produkterna och de snabbast växande marknaderna.
I snabbt växande regioner som Asien underpresterar Europa.
Det finns nu fog för nya bilaterala frihandelsavtal som är utformade för att ge öppnare marknader.
Frihandelsavtal kan bygga på WTO: s multilaterala liberalisering genom att ta itu med områden som handel och tjänster, offentlig upphandling och konkurrenspolitik som inte helt täcks av WTO: s regler.
På detta sätt stöder fördjupningen av de bilaterala handelsavtalen mellan EU och Indien den större multilaterala handelsformen.
Avslutningsvis innebär, som många av er nämnt under diskussionens gång, en stärkning av förbindelserna mellan EU och Indien stora förhoppningar: minskningen av de existerande skillnaderna i välstånd bland Indiens befolkning, förbättringen av villkoren och bättre skyddsavtal för alla arbetare, speciellt kvinnor och barn, samt en bättre livskvalitet för det indiska folket i allmänhet från dagens nivå där 190 miljoner människor lever på mindre än 1 dollar om dagen, vilket helt riktigt har påpekats.
