# ID: svediakorp-gov472409
# author: Sajjad Karim (ALDE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2006-09-27
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,073
# sentences: 56
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Allteftersom den geopolitiska tyngdpunkten under 2000-talet förskjuts till Asien kan man blicka in i framtiden genom att se på Indien.
Med tanke på landets storlek och komplexitet är Indiens stabila och pulserande samhälle fortfarande en imponerande bedrift.
Indiens åtagande när det gäller demokrati, pluralism och rättssäkerhet borgar för regelbundna handelsrelationer.
Trots att det är ett land som närmar sig en femtedel av världens befolkning står Indien för mindre än en femtiondel av världshandeln.
EU, som är Indiens största handelspartner och huvudsakliga källa för utländska investeringar, är redo att hjälpa Indien att skörda frukterna av liberaliseringen.
Med tanke på vår gemensamma historia och vårt åtagande att ha ett sekulärt styrelseskick och religiös pluralism är EU och Indien naturliga partner.
Vi blev strategiska partner i juni 2004, och ändå dröjde det ytterligare ett år innan en gemensam handlingsplan togs fram.
Än idag saknar kommissionsledamoten mandat att förvandla det arbete som utförs av handelsgrupperna på hög nivå till en konkret uppgörelse.
Under tiden har president Bush lyckats förhandla fram ett ganska oroväckande kärnvapenavtal mellan Förenta staterna och Indien.
Kommissionsledamoten hävdar att Indien är hans val av destination – och då menar jag självfallet kommissionsledamot Peter Mandelson här.
Ändå har han drivit på EU: s besatthet av Kina.
Indien innebär lika stora, om än annorlunda, utmaningar för EU och kommissionen måste begrunda detta då den lägger fram sin nya strategi genom att arbeta tillsammans med intressenterna för att spegla samrådet med Kina.
Doha-rundan är fortfarande den viktigaste mekanismen för att skapa rättvis globalisering.
Det multilaterala handelssystemet är ett ytterst rättvist och effektivt sätt att expandera och hantera handeln, och det skyddar de svaga från att utnyttjas och exploateras i en ensidig tävlan om att uppnå handelsdominans.
En Dohauppgörelse utesluter dock inte bilaterala tilläggsavtal från Världshandelsorganisationen (WTO).
Endast genom större öppenhet för partnerskap som sträcker sig längre än vad minsta gemensam nämnare för WTO-avtal nu kan åstadkomma kommer EU att börja behandla framtidens agenda om global konkurrenskraft.
Ett frihandelsavtal med Indien måste vara centralt för kommissionens nya strategi för ett globalt Europa.
Parlamentet måste stötta kommissionsledamoten till hundra procent då han lägger fram argumenten i rådet för ett förhandlingsmandat att leverera bilaterala frihandelsavtal, öppna marknaderna och säkra rättvisare handelsvillkor i nya tillväxtområden i hela Asien.
Indien måste motsvara våra föresatser och stärka sina löften inför Helsingforsmötet.
Indien har visat sig kunna jonglera med globala aktörer för att öka konkurrenskraften.
Det är dags för en uppgörelse med landets mest uppenbara partner.
Slutdatum måste sättas så att vi kan uppnå gemensamma mål inom de områden som kommer att diktera villkoren för 2000-talet, nämligen att skydda immateriella egendomar, öppna upp marknaderna för tjänster och investeringar och skapa effektiva instrument för att försvara handeln.
Ingen strategi för ekonomisk tillväxt är fullständig om den inte behandlar klimatförändringens växande kris.
Tillväxtens inverkan på energiförsörjningen i Asien är ofattbar.
Indiens framtida tillväxt är beroende av hur väl det kraftigt ökande energibehovet tillgodoses.
Svåra underskott och alltför stort beroende av bensin och kol driver upp kostnaderna och ökar föroreningarna.
Ett försök att utveckla kärnkraft är symtomatiskt för krisen.
Men även om Indien skulle utveckla kärnkraft skulle den endast täcka 2 procent av det totala energibehovet.
Detta skulle även innebära ett avsteg från löftena i Gleneagles om att stoppa klimatförändringen och främja energins oförstörbarhet.
Både Indien och EU har långa traditioner av att främja förnyelsebar energi.
Indien har byggt världens fjärde största vindkraftindustri, utvecklat biogaskammare och solceller och stöttat utvecklingen av förnyelsebar energi i Asien.
Vi måste arbeta tillsammans för att definiera den globala energistrukturen genom innovation och hållbar energiutveckling samtidigt som vi bemöter klimatförändringens referenspunkter.
Indiens ekonomiska tillväxt blomstrar på 8 procent och förväntas fördubblas inom ett årtionde.
Dotcom-företagens välgörare utgör listan på Indiens rikaste som löser in checkarna allteftersom Indien blir det globala navet för informations- och kommunikationsteknologiernas utveckling.
Ändå är Indiens ekonomi fortfarande full av motsägelser.
Den ojämlika fördelningen av globaliseringens frukter har gjort att närmare fyra miljoner människor tvingas leva på mindre än sju kronor om dagen.
EU måste se till att frukterna av vår handelsrelation delas med alla indier.
Utländsk handel kan vara en kraftfull motor för att skapa ekonomisk tillväxt och för att minska fattigdomen, men den är inte någon magisk trollformel.
För att fortsätta att rädda folk från fattigdomens svarta hål måste Indiens handelsreformer komplettera utvecklingspolitiken.
Att föra samman extern och intern politik underlättas inte av Indiens infrastruktur, som uppvisar samma egenskaper som i ett utvecklingsland, samtidigt som företagens säten dominerar silhuetterna av Mumbai (Bombay) och Bangalore.
Investeringarna måste koncentreras till landsbygden för att förbättra tillgången på vatten och sanitet, förbättra transportlänkarna och kvalitén på kraftledningsnätens effekt.
Indien har åtagit sig att följa millennieutvecklingsmålen, och landets femårsplan överträffar FN: s förväntningar, men det finns växande tvivel på att Indien kommer att uppnå fyra av de åtta målsättningarna enligt tidtabellen.
Det finns fortfarande allvarlig oro över barnarbete, och spridningen av hiv / aids kan komma att hejda Indiens framsteg.
Handelsrelationer kan inte skiljas åt från mänskliga rättigheter och frågor om utveckling.
Vi har en skyldighet gentemot Indien att vända de trenderna.
EU: s bistånd måste riktas till eftersatta regioner och underrepresenterade sociala grupper.
Kapacitetsuppbyggande ansträngningar måste koncentreras till de fattigaste staterna och göra det möjligt för dem att använda stödet effektivt.
Utländska investeringar måste ge stöd till utbildning och hälsovård på landsbygden.
Allteftersom Indien går från att vara ett utvecklingsland till att vara ett utvecklat land får landet regionalt ansvar och stabil tillväxt.
Landet måste ta sina grannländer med sig.
Sydafrikanska frihandelsområdet kommer att leda till mångfaldig expansion i regionen.
Det är sant att resan inte varit lätt och IndoPak-dispyterna har fördröjt framstegen, men ett starkt ledarskap i området har lett till att handeln nu används som en förtroendeuppbyggande åtgärd, särskilt i Kashmir.
EU måste se på Asien och dess förvånansvärda tillväxt som en möjlighet snarare än ett hot.
EU behöver mer förtroende för sin egen förmåga att klara av förändring och förbli konkurrenskraftigt.
Detta kommer oundvikligen att kräva en viss omstrukturering och ett ändrat tankesätt.
